Det är snart fyra år sedan en hel hockeyvärld skakades av en allvarlig trafikolycka nära Armley i Saskatchewan.
Humboldt Broncos juniorer färdades mot en bortamatch när lagbussen krockade med en lastbil. 16 personer förolyckades, varav tio spelare mellan 16 och 21 år unga. Många andra skadades allvarligt.
Kyler Lewis kom till klubben inför den här säsongen och kände inget av offren, men berättar att tragedin fortfarande ligger kvar som en skugga över bygden flera år senare.
– Det märks fortfarande av litegrann. Innan hemmapremiären i höstas hölls exempelvis en minnesceremoni för alla offer. Det var fint.
I Humboldt bor knappt 6000 invånare. Det är en liten ort i stor sorg. Kärleken till hockeylaget – både det som var inblandat i olyckan och det som spelar nu – är enorm.
– Det är ett litet samhälle med en gammal arena, men den har renoverats ganska mycket och ofta är det smockat med folk på läktarna, berättar Lewis.
När han blev erbjuden en plats i laget var valet självklart.
– Jag såg det som en ära och en bra möjlighet. Det har såklart blivit en klubb som väldigt många människor känner till. Jag är stolt över att jag fick chansen att spela där.
Sejouren i Humboldt Broncos blev dock kortvarig. Kyler Lewis tillhörde bara klubben under några månader och fick bara spela en handfull seriematcher i SJHL (Saskatchewan Junior Hockey League).
Det är mycket därför som han sedermera sökte sig bortom Atlanten.
– Min agent (Sören Strandberg) kommer från Sverige och han frågade om jag ville komma hit och spela. Det har alltid varit en dröm för mig att lira i Europa. Jag var inte sen att tacka ja och helt plötsligt satt jag på flyget hit.
Lewis är född i Edmonton men har bott i Kelowna nästan hela uppväxten. Det ligger nära Kanadas västkust varifrån tidsskillnaden till Sverige är nio timmar och avståndet till Piteå närmare 700 mil fågelvägen.
På isen kunde Kyler Lewis inte trivas bättre. När man är en teknisk forward och mäter 167 centimeter passar de större rinkmåtten bra.
– Den europeiska hockeyn är mer skicklighetsbaserad och inte lika fysisk som den nordamerikanska. Jag gillar att ha mer tid och yta med pucken, så den större isen är definitivt någonting som gynnar mig.
Det var inte minst tydligt när Piteå Hockey nyligen besegrade Kiruna IF i den sista grundseriematchen av J20 regional norra. Då, när Piteå vann med 12–1 på hemmais, gjorde Lewis tre mål och två assist. Således mer än fördubblade han sin totala poängskörd i vinter.
Utanför isen ter sig saker ibland lite svårare.
– Jag är ganska van att bo hemifrån och spela hockey, men så här långt hemifrån har jag aldrig varit. Det tog över ett helt dygn att ens ta sig hit och från början var det lite kämpigt med den nya tidszonen.
Någon svenska pratar han inte heller.
– Jag håller mig i bakgrunden när det är genomgång på träningarna. Sedan väntar jag och ser vad de andra gör, men om jag blir väldigt förvirrad frågar jag någon, förklarar Kyler Lewis och skrattar.
Någon större hemlängtan har 18-åringen dock inte.
– Jag planerar att återvända till Sverige nästa säsong också. Vi får se om jag hamnar i Piteå igen eller någon annanstans i landet, men jag stannar gärna här ett tag till.