Vi träffas i Lasses hem i de centrala delarna i den ryska miljonstaden och kulturmetropolen St Petersburg. Han bor i ett kvarter som ligger ungefär tre kilometer från stadens hjärta med det pompösa vinterpalatset.
Det är ett par plusgrader och solen glimtar fram mellan molnen. Det ligger en stor park precis bredvid och kvarteret har samma fantastiska arkitektur att vila ögonen på som stora delar av innerstaden.
– Det är ett bra ställe att bo på. Det är skönt att ha en park på nära avstånd och de flesta utländska spelarna bor ju här. David Rundblad bor här i närheten och Jimmie Ericsson bodde också nästan här.
Hur ser du på tryggheten att bo här?
– Jag känner mig trygg. Jag går hem på kvällarna från restauranger och har aldrig känt någon fara. Jag har varit i Detroit och många andra ställen som har känts mycket mer skrämmande.
Vi tar oss upp till lägenheten han bor i.
– Jag har hyrt den i andra hand med möbler och allt. Det känns bra. Det fungerar bra för min del.
Det blir inte alltför mycket tid i lägenheten. Jobbet med hockeyn tar mycket tid.
– Vi jobbar jättemycket. Vi jobbar sex dagar i veckan och det är tufft. Ofta åker man åtta på morgonen och kan ibland vara hemma ett på natten. Så det är väldigt många timmar på arbetet.
Det var inför VM i Danmark som nyheten briserade som en bomb att Lasse Johansson hade fått en roll i landslaget.
Lite senare skrev han på KHL-laget SKA St Petersburg och har en liknande roll i båda sammanhangen.
– Jag är ju anställd som konsult för att jobba nära med tränarna under träningar och match. Det sker lite kulturkrockar, de har ju också ett tänk på hur de vill spela. Det måste man också acceptera. Jag tycker vi är på väg att göra något bra. Det är på väg åt rätt håll.
Johansson jobbar med tre tränare, som leds av Ilya Vorobiev
– De jobbar hårt varje dag.
Hur ser du på skillnad att arbeta här i Ryssland kontra tidigare erfarenheter?
– Det är klart att det är kulturskillnader. Allt från hur du leder människor till allt runtomkring. Nu kommer jag från Skellefteå AIK. Det var en väldigt rolig tid. Det här är en helt annan utmaning. De ska ju även lära känna mig och mina tankar när det gäller ishockey. Jag är ändå otroligt tacksam att jag har fått den här chansen. Det är rolig utmaning där jag känner att det finns saker jag kan bidra med.
Ishockeyn i KHL skiljer sig diametralt åt jämfört mot SHL. Något som passar Johanssons syn och filosofi.
– Det finns grymt många skickliga spelare. Det är något man reagerar på. Det är roligt att jobba med spelare som har så hög skicklighet. Det har varit några riktiga klapp-klapp mål.
Skillnad kulturellt?
– I Sverige går det så fort. Det ska åkas i 190. Jag har själv varit med och jobbat med det. Här drar man ned på tempot. Det blir en annan hockey. Jag skulle vilja att det fanns en hybrid på något sätt. NHL är på god väg att uppnå både högt tempo och hög skicklighet.
Kontraktet med SKA St Petersburg är skrivet två år plus två år.
Johansson är med på isen under träningarna. Något som gör hans roll unik.
– I Skellefteå var jag inte med på isen. Här är jag det. Jag trivs på isen. Du kan vara nära och ser detaljer. Jag gillar att vara nära. På matcherna sitter jag högre upp och det kan vara bra. Man ser matchen på ett annorlunda sätt. Samtidigt är jag nära tränarna och är på isen också. Det är en rolig roll. I varje paus går jag ned och ger feedback till tränarna. Jag vet inte om rollen finns någon annanstans. Jag gillar det faktiskt.
Stjärnbacken och svensken Patrik Hersley har hunnit med att skaffa sig mycket erfarenhet i KHL. Han är inne på sin tredje säsong i SKA och tycker förstås att det är roligt med en landsman även i ledarstaben.
Vad har Lasse för påverkan i SKA enligt dig?
– Han är med och jobbar med viktiga detaljer och han är bra på det. Han är duktig på det han gör, säger Hersley när PT pratar med honom efter en match.
SKA St Petersburg har Gennady Timchenko som klubbens president. Han är en av världens rikaste affärsmän. Han är på besök och sitter tillsammans med Lasse Johansson på en läktarsektion ovanför spelarbåset när laget spelar mot kinesiska Kunlun. Bredvid Johansson sitter styrelsemedlemmen och närmaste chef, Roman Rotenberg. Han är även vicepresident i ryska hockeyförbundet och den som värvade Johansson. Deras relation har byggts upp under lång tid och innebar ju att både Joakim Lindström och Jimmie Ericsson lånades ut från AIK till SKA.
Gemensamt för Timchenko och Rotenberg är att de är kända för att ha en väldigt nära relation med Rysslands president, Vladimir Putin. Putin har tidigare även varit vice borgmästare i St Petersburg.
Har du fått träffa ryske presidenten?
– Nej, det har jag inte, säger Lasse.
Det har länge varit tyst om Lasses roll i landslaget, men det är klart med fortsättning där.
– Jag har nyss signat på. Men min prioanställning är ju i St Petersburg. Jag känner ju till de flesta kring landslaget, så jag har lite koll på hur det fungerar.
Kan du påverka landslagsuttagningarna?
– Nej, men de lyssnar när jag har något att säga. Sen är det ju de i slutändan som beslutar hur truppen ska se ut. Jag får ju ändå ge min synpunkt.
Hur långt är kontraktet?
– Vi skriver år för år.
Hur ser du den ekonomiska faktorn att arbeta i Ryssland?
– Klart det är bättre betalt än i Sverige, men det är inga fantasisummor.
Inledningen på säsongen har varit framgångsrik. SKA ligger tvåa i serien och under tiden PT är på besök vinner SKA tre raka matcher med målskillnaden 15–3.
Det är för omväxlingsskull en aningen lugnare vecka.
Vad gör du när du får tid över?
– Jag är ute och går mycket och tittar. Jag umgås en del också med den finske målvaktstränaren och vår skridskocoach som heter Daniel, säger Lasse och fortsätter:
– Vi jobbar hårt och vi reser ganska mycket. Vi var hemma fem på morgonen i söndags. Och då tar det några dagar för mig att ta igen det. Jag är otroligt imponerad av spelarna som klarar av att ställa om så fort.
Hur fungerar livet utanför ishockeyn och med språket?
– Det är ju bara att gå och handla och vilja ha en extrapåse så blir det svårt. Ingen kan engelska. Så när man pratar blir de först rädda för mig och sedan jag för dem, säger Lasse och fortsätter:
– Man tar sig fram lite bättre. Hersley har varit här i lite mer än fyra år och han sa att första året är tuffast. Jag har varit här i fyra månader och det går bättre och bättre.
Hur mycket ryska kan du?
– Har lärt mig lite hockeytermer som backar, forward och så vidare. Jag kan tacka, hälsa och ordet platspåse. I dag skulle jag köpa rakhyvlar och visste inte vad jag skulle göra. Då kom det fram en ryska och pratade, då fick jag använda kroppsspråk och det fungerar också.
Johansson har ett stort intresse för mat. Och St Petersburg är ett ställe med potential om man har intresse för det.
– Jag är jätteöverraskad över den höga nivån på restaurangerna.
Vad saknar du mest?
– Nära och kära. Telefon finns ju. Jag trivs ändå väldigt bra här.
Har du någon kontakt med Skellefteå AIK?
– Jag pratar med dem någon gång då och då. Micke Engström var och hälsade på för ett tag sedan. Jag har en bra relation och kontakt med flera i Skellefteå.
Intervjun börjar gå mot sitt slut. Johanssons karriär på ledarsidan är unik med möjligheter som är historisk.
– Jag är tacksam och glad över att få göra det som är roligast i livet. Jag lägger för mycket tid på det här. Det har ju ett pris ibland, men när Roman ringde kunde jag inte tacka nej. Jag är väldigt ödmjuk för uppgiften.