Det sitter långt inne i landets åttonde idrottsstad

Nyrenoverade unga fräscha Piteå Hockey vinner inför välfyllda läktare en fredagsmatch borta mot Boden. Till lagens efterföljande matcher besökte närapå dubbelt så många matchen Boden–Kalix än den viktiga Piteå–Kiruna i LF Arena.

LF Arenas inbjudande entré. Att ta sig dit i mörkret vintertid är dock inte enkelt för alla.

LF Arenas inbjudande entré. Att ta sig dit i mörkret vintertid är dock inte enkelt för alla.

Foto: Joel Gustafsson

Ishockey2023-11-28 18:24
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

TV-profilen och tidigare tränaren Niklas Wikegård var på plats i sin gamla islada och fick se Piteå vinna fjärde seriematchen i följd från slutet av 2022 till idag mot Boden. Han konstaterade vad hockeyetablissemanget borde ha gjort för flera år sedan, nämligen att;

Det är rena vansinnet att 40 division 1-lag ska tävla om en enda plats i allsvenskan. Wikegård pratade också om vad alla som följer landets tre högsta serier kunnat konstatera senaste åren att;

Det skiljer väldigt lite mellan divisionerna. Fart- och tempomässigt knappt någonting.

När Aftonbladet skickade ut ett team med journalisten Marcus Leifby i spetsen var de i det närmaste chockade över hur lite folk som var på plats i LF Arena och såg matchen Piteå– Kiruna. Svaret på frågan varför blev den vanliga klyschan. "Piteå ligger mitt mellan SHL-lagen Luleå och Skellefteå".

Det är förstås en del av sanningen, men långt ifrån hela. Väldigt långt ifrån hela vill jag bestämt påstå.

Jag tror att en stor del av Piteås usla publiksiffror handlar om LF Arena. Idag räcker det inte att servera en bra hockeymatch med stjärtlapp och korv och kaffe i pauserna.

När landets stora arenor inom fotboll och ishockey granskas av och betygsätts handlar det om 1) läge/tillgänglighet och parkeringar, 2) pubar och restauranger.

Piteås tongivande klubbar som nyttjar LF Arena har närapå ingen som helst chans att tjäna pengar på sina arrangemang mer än själva entrépengen, kaffet, hamburgarna och korven. Och nu snackar vi alltså om den idrottsstad som rankades åtta i Sverige när det gäller sportsliga framgångar 2022.

Jag förordar absolut inte ett supande i samband med matcherna på LF Arena, men det är en hel del som måste få ett rejält ansiktslyft. 

Tidigare PIF-spelaren Fanny Andersson hyllade föreningen, lagkamraterna, publiken när hon lämnade, men det fanns också ett stort men och det handlade om faciliteterna i LF Arena. Enda elitlaget i världssporten fotboll norr om Stockholm, Piteå IF dam alltså, förfogade inte över en gemensam samlingslokal eller behandlingsrum på LF Arena. Riktigt uselt hävdade Fanny och vad kan man annat göra än att hålla med.

Det är alltid lätt att gorma på vad som bör bli bättre och sedan inte själv lägga fram några förslag. Här är mitt:

Skär ut plåten på ishallen i den långsida som vetter mot gräsplanen. Slå ned några pålar och bygg loger med ena delen mot ishallen och den andra mot gräsplanen där naturgräset byts ut mot konstgräs. Ett stort ansiktslyft till en hyfsat human kostnad. Då skulle såväl PIF- fotbollen som Piteå Hockey ha en möjlighet att liksom sina konkurrenter tjäna pengar före, under och efter sina matcher. 

Det är främst längdåkningen, skidskyttet och PIF dam som placerat Piteå på landets topplista. I det sammanhanget undrar många hur Piteå inte fångat de flera år långa ögonblicken och fixat en världscuptävling på Lindbäcksstadion. Det genomslag som det skulle ge i vintersportsvärlden vore ovärderlig. Lindbäcksstadion har ju spåren och möjligheterna, men även där ser investeringsviljan vad gäller omklädningsrum och annat saknas.

Jag vet inte vad som skiljer Piteåbor och andra när det kommer till satsningar och offensiva tänk. Men något är det som skaver rejält kring den biten. 

Ett exempel är oviljan kring ett fotbollsgymnasium i Piteå. Staden är nummer ett i Norrland sedan många år tillbaka när det gäller dam- och herrfotboll sammantaget. Luleå och Umeå har fotbollsgymnasium, men inte Piteå som kan sopa ihop lärarnamn som Johan och Håkan Norberg, Peter Bergstedt och Leif Strandh.

Och apropå Piteå jämfört med grannstäderna att lyfta på börsen när det kniper kan nämnas exemplet när Boden och Modo äntligen kom överens om övergångssumman kring Daniel Mannberg. Företagare i Boden snöt fram flera hundra tusen ur armvecket under en kafferast. När Piteåteänaren Mikael Aaro ville krydda truppen med en pjäs som betyder lika mycket för PHC som Mannberg för Boden ter det sig i det närmaste omöjligt att samla ihop en tiondel av summan.

Har skrivit det tidigare och skriver det igen. Det skulle vara intressant att se hur långt PIF dam, PIF herr och Piteå Hockey skulle räcka med en budget som ligger någonstans mellan 65 och 85 procent av sina toppkonkurrenter.