Carl Mattsson säger tack och farväl till Luleå Hockey för den här gången. Han fortsätter karriären i finländska Vasa.
Det är en riktig svenskklubb i Finland som Carl Mattsson kommer till. Arvidsjaursonen Axel Holmström, vars pappa Urban Wikberg tränade Mattsson under juniortiden i Luleå, och sex andra svenska lirare finns i truppen.
På måndag drar äventyret i gång. Då går Vasa på is och Mattsson åker till sin nya hemstad för andra gången.
– Jag och sambon har varit där över en helg och kikat lite nyligen. Så vi har lite kännedom från den trippen, säger Carl Mattsson.
Det blev sammanlagt fem säsonger i Luleå Hockeys A-lag för Sunderbyprodukten. Under förra säsongen började han att förhandla med Luleå om en förlängning. Klubben ville ha kvar honom och erbjöd honom ett kontrakt. Själv valde han till slut en annan väg.
– Vi pratade lite titt som tätt om hur båda såg på det. Någonstans kom jag väl fram till att för mig just i det här läget är jag ute efter att finna lite mer speltid och utvecklas i en lite snabbare takt än vad jag har gjort, säger han och fortsätter:
– Det känns som att jag har kört fast lite grann i både min roll och min utveckling sportsligt. Jag har trivts otroligt bra i föreningen. Det är mest med den sportliga biten som jag känner att jag har ett steg till i mig. Jag tror att det här klivet kommer att göra väldigt gott för mig i min utveckling.
Det var inget lätt beslut att ta för den 23-årige forwarden.
– Jag har ju som sagt inte haft något klart förrän nyligen. Jag har varit ganska öppen med mina tankar inför både en flytt och att skriva med Luleå. Jag har gått lite fram och tillbaka, men till slut tog jag det här beslutet.
Det tar lite i hjärtat att lämna Luleå?
– Ja absolut. Jag har ju allt i den här staden egentligen. Familjen, vänner och jag har växt upp här. Jag har spelat i Luleå i sammanlagt åtta säsonger. Det är klart man har ett speciellt känslomässigt band till Luleå. Det är ofrånkomligt såklart. Luleå kommer alltid vara där jag började lira och jag har följt dem hela min barndom. Det är klart att det blir speciellt att flytta härifrån.
I Luleå har han nästan hela tiden spelat i fjärdekedjan och senaste säsongen hade han ett snitt på 7.28 i speltid per match.
– Jag har alltid köpt den roll man får och det tycker jag man ska göra. Jag strävar alltid framåt och kommer aldrig att vara nöjd för då tror jag att man kommer tappa i utveckling. Jag känner att jag har mer i mig än vad jag får ut. För att få ut all skill så tror jag att jag behöver spela mer. I mitt läge i alla fall. Jag tror att speltiden är otroligt viktig under de här åren där jag är just nu, mellan 20 och 25 som är riktiga utvecklingsår. Jag känner att ett snitt på kring sju minuter per match är lite för lite för mig.
Känner du någon besvikelse över att du inte har fått spela mer och fått fler chanser?
– Det är väl klart att man önskar ju alltid mer speltid. Men det är svårt att säga för mig att man inte har fått nog med chanser. Kanske har man fått det och kanske har man inte det. Jag har krigat på och gjort mitt yttersta. Jag har fått de chanser jag har fått.
Han hade fler klubbar att välja på, men säger att det var möjligheterna att utvecklas som gjorde att han valde Vasa.
– Jag har hört väldigt bra saker om organisationen och att det är en bra fanbase. Att de tar hand om sina spelare och utvecklar sina unga spelare bra också.
Mattsson tror att spelstilen i Finland, där lagen mer backar hem och tempot inte är lika uppskruvat som i SHL, kommer att passa honom.
– Jag har en bild av vad jag strävar mot och hur de ser på mig. De ser en potentiell uppsida i det offensiva spelet och även det jag har visat i mina professionella år med en roll i fjärdelinan. Jag skulle se mig själv som en bra tvåvägspelare med en offensiv uppsida och det är väl den bilden de har fått av mig också. Vi har klaffat rätt bra, jag och föreningen.
Han stänger inte dörren till att återvända till i Luleå i framtiden.
– Jag tycker vi har haft en bra dialog (efter beslutet att lämna) också. Vi vet var vi har varann och har bra kontakt. De tränare som är där nu har jag haft i alla fem år. Det är inga problem att prata med dem. De vet var de har mig och vad de får ut av mig. Jag vet vad jag får ut av dem. Jag tycker vi har haft en väldigt bra vidare kontakt. Det har inte varit några oklarheter från deras eller mitt håll.