Förra helgen avslutades handbollens damtvåa på bästa sätt för Piteålagen.
¤ Lillpite vann över Kalix med 25–17 och slutade på tredje plats i tabellen. Därmed kan man också titulera sig bästa lag i kommunen.
¤ Strömnäs besegrade Sävar med 28–25 och blev tabellsexa.
¤ Norrfjärden chockade tabelltvåan Sikeå, vann med 31–21, och klättrade till sjunde plats.
– Fantastiskt! Precis allting stämde. Lite synd att det var sista matchen bara, men vi gör en mycket bättre säsong än ifjol. Det går sakta men säkert framåt, säger Norrfjärdens tränare Stefan Lundkvist.
Men frågan har varit om Norrfjärden ens får ihop ett lag nästa säsong.
– Vi stämde faktiskt av läget i söndags. De här tjejerna är så sammansvetsade och vi kommer att köra vidare. Det blir nog en ganska tunn trupp, men jag tror att vi får ihop ett lag. Det är känslan i alla fall.
Just nu handlar mycket om överlevnad för Piteålagen. Ingen av klubbarna siktar uppåt i seriesystemet. I alla fall inte på kort sikt.
– Det blir lite mellanmjölk med tre lag i en så pass liten stad. Det är jättebra på ett sätt, men blir svårt att satsa. Jag tror inte någon av klubbarna har ambitionen att sikta uppåt nästa säsong heller, säger Stefan Lundkvist.
Nej, det låter inte så när Sporten pratar med tränarna i Strömnäs och Lillpite heller.
– För att gå upp i division 1 behöver vi tio nya spelare som vill tävla på den nivån. Det skulle krävas fyra-fem träningspass i veckan och skulle bli stora kostnader med flygresor till bortamatcherna. Där är vi inte nu, säger Rijad Hodzic vars Strömnäs tackade nej till kval för några år sedan.
Klubben är inne i ett generationsskifte. Amanda Hodzic flyttade till Stockholm ifjol och det är oklart om hon återvänder nästa säsong. Nu står även klart att rutinerade nyckelspelaren Caroline Olofsson tackar för sig.
En satsning i Strömnäs lär med andra ord vara en bit bort.
– Jag tror vi kan ha någonting på gång med tjejerna födda 2005 och 2006, men då ska de också hitta jobb som gör att de stannar och kan träna och spela. Det är där utmaningen ligger, att få behålla 15-17 spelare i Piteå så att de inte försvinner, säger Rijad Hodzic.
I närtid står Lillpite bäst rustade för att sikta uppåt. Åtminstone om man ser till rutinen och spelarmaterialet.
– Vi kom trea den här säsongen med laget vi har nu, så visst finns potential om alla vill fortsätta, konstaterar tränaren Sanna Karlsson.
Faktum är att man nyligen fick frågan om att kvala till division 1, men avböjde.
– Vi fick erbjudandet eftersom att Sikeå (tabelltvåan) tackade nej. Inför säsongen var målet att spela ihop laget och ha kul, sen kom vi ändå trea men det är svårt att snabbt ställa om till ambitionen att kvala. Klart det alltid är tråkigt att tacka nej, men det måste finnas förutsättningar också – dels från föreningen men också från spelarnas sida, att majoriteten vill.
Sanna Karlsson är övertygad om att det finns duktiga spelare i kommunen som vill satsa, "problemet" är bara att de är utspridda i olika lag.
– Bäst för handbollen vore väl ett samarbete eller en ny förening av något slag, resonerar hon.
– Förhoppningsvis kan vi ha ett lag högre upp inom några år. Vilken av klubbarna det blir, eller om det är en ny handbollsklubb i Piteå, spelar mindre roll. Bara det är bra för handbollen tänker jag.