Jonathan Wiklund har spelat i några olika elitlag, här i Hallbys tröja i december 2020.
Efter tolv år som elitspelare inom svensk handboll flyttade Jonathan Wiklund hem till Piteå – och återvände till moderklubben Öjeby IF.
– Det är en dröm jag har haft att spela med mina gamla kompisar, säger han.
Under ungdomsåren fram till flytten 2011 spelade han i samma lag som bland andra Marcus Brandén.
– Vi var bästa kompisar och hade jättekul tillsammans. Men då jag flyttade slutade han spela handboll och vi skojade om att han skulle börja om när jag flyttade hem. Och nu har han hållit sitt ord, säger Jonathan med en nöjt leende.
Marcus:
– Vi hade ett bra lag i årskullen 95:or men när Jonathan flyttade var vi flera som slutade. Jag ville satsa mer på fotboll så det var därför.
Men nu blev det comeback – efter tolv år?
– Ja, vi sa ju lite på halvskämt att den dagen han flyttar hem så drar vi igång det gamla 95-gänget. Det är ju några år sedan, men man får ju hålla det man lovade och vi är några nu som har börjat om med handbollen, berättar han.
95:orna fyller alltså 28 under det här året.
Och hur känns det att börja om igen efter så lång tid?
– Jamen det är skitskoj. Formmässigt är jag inte där jag vill vara än, jag är ju inte i samma skick som då jag slutade men jag börjar sakta men säkert komma tillbaka. Vi har inte haft så många matcher än men det ska bli roligt se vart säsongen leder oss.
Hur känns det att spela med Jonathan igen?
– Jättekul. Och det är jätteviktigt dels för de som har hållit igång och även för att få in nya spelare. Det är ju toppen att han kan bidra med sin erfarenhet från högsta nivå, det är guld värt för både spelare och förening.
Jonathan:
– Jag och Marcus var ett radarpar då vi var yngre och gjorde rätt mycket mål. Nu spelar vi ihop igen och är på samma kant så det känns riktigt kul att göra det igen.
Öjebyn har inlett serien med två segrar och en förlust, Jonathan missade den matchen på grund av en stukad fot.
Senast gjorde han tolv mål i segermatchen mot Sundsvall.
Hur känns omställningen från elit till division 2?
– Det är jättespeciellt på ett sätt, det går inte att jämföra. Men ändå är det lite bättre här i Öjebyn än jag trodde, vi börjar komma in i det mer och mer.
Vad är skillnaden, förutom tempot förstås?
– Det största är nog det taktiska, själva tänket på vad vi ska göra och hur vi ska göra det. Jag försöker ta in detaljer och gå in på varför vi gör olika saker och inte bara spelar "för att". Sedan för min del får jag värdera lägen lite olika jämfört med spelet i högsta ligan då det var kört om man brände ett "halvläge".
Öjebyn har en hög målsättning i seriespelet.
– Vi får gärna komma topp två i serien för att ansluta till en Stockholmsserie efter jul. Vi sa det då vi började, att vi skulle göra det här helhjärtat efter den förmåga man har, säger Marcus.
På lördag är det äntligen hemmapremiär efter tre raka bortamatcher. Gimonäs kommer till Björklunda sporthall på besök.
– Ja äntligen, vi har gått runt och laddat länge nu för första hemmamatchen. Hoppas att det kommer mycket folk, det vore kul att få upp intresset för handboll i staden, säger Jonathan.
Marcus fyller i:
– Det ska bli riktigt roligt att få spela på hemmaplan. Och det känns viktigt om vi kan få fler ungdomar att börja med handboll, det var fler förr då vi var små än det är nu. Men det här kanske kan bidra till att fler börjar.