Vanligtvis arrangeras Anatoli Cup i Älvsbyn två gånger per år. En gång på våren och en gång på hösten.
Men nu är det inga vanliga tider.
På grund av coronaviruset uteblev klassikern helt och hållet ifjol. Någon upplaga denna vårtermin är inte heller aktuell.
I stället förbereder Älvsbygymnasterna en digital tävling inför kommande helg.
– Det är mer utformat som en utmaning. Vi tänkte att det skulle vara roligt eftersom att vi inte kan arrangera Anatoli Cup med alla restriktioner som finns, berättar tränaren Linnea Åberg.
Det blir en form av lagkamp, där föreningarna skickar in sina egna resultat utifrån olika övningar. Därefter räknas ett poängsnitt ut och den klubb som når det högsta medelvärdet vinner.
Finns inte utrymme för fusk om klubbarna själva räknar och skickar in sina resultat?
– Ja, så är det ju. Men syftet är att man ska röra på sig och ha kul. Sedan är det upp till var och en och sitt samvete att göra det så ordentligt och ärligt man kan, menar Linnea Åberg.
Konceptet med digitala arrangemang har redan testats av flera andra klubbar. För knappt två veckor sedan anordnade Umeå GF en digital tävling där flera Älvsbygymnaster deltog.
– Det är många som längtat efter att få tävla igen och faktiskt var det många som gjorde sina bästa serier någonsin. Det är jätteroligt.
Linnea Åberg, som fyller 22 i dagarna, är inte bara tränare utan tävlar också själv. Hon medger att det varit tufft att hålla fokus uppe under pandemin.
– Mina tränare har varit väldigt bra och hjälpt mig så gott de har kunnat. Det är jag väldigt tacksam för. Såklart har det inte varit lika lätt med motivationen som i vanliga fall, men man försöker så gott man kan.
Förutsättningarna har varierat i takt med att restriktionerna förändrats fram och tillbaka. Kring jul stängdes alla kommunala anläggningar varpå Älvsgymnasterna inte kunde nyttja sin hall vid Älvsbyverken överhuvudtaget. Under tiden höll en grupp igång med träning utomhus.
– För det mesta har vi ändå kunnat träna inomhus men under varierade former. Under en väldigt lång period fick vi inte passa varandra, vilket jag skulle säga har varit det största hindret i träningen. Men vi försöker anpassa oss så bra som möjligt för gymnasternas skull och för deras utveckling, avslutar Linnea Åberg.