Karsten Warholm och Armand Duplantis.
Duplantis utklassade norsken Karsten Warholm på 100 meter i ett upphaussat lopp i Zürich.
Tiden på 10,37 innebar att stavhopparen nu är trea i Sverige det här året. Tvåa på listan är Jean-Christian Zirignon från Piteå med 10.32.
Sprintern såg "Modos" lopp på flera år i grenen.
– Jag blev verkligen imponerad över hur snabbt det gick. Sen är det svårt att bedöma kapaciteten när man inte vet formen och det bara var ett lopp.
Känner du någon risk för att tappa din andraplats på Sverigelistan?
– Jag tror min placering är säker i år, men fortsätter han att springa så vet man aldrig. Det här är hans enda lopp för året så han kan springa snabbare om han vill och tränar.
Hur tyckte du det såg ut?
– Han har en riktigt solid teknik hela vägen. Jämfört med Warholm har Mondo mer ett sprintsteg med knäna mer framför sig, Warholm ligger längre bak med hälen.
Var det skönt att han inte tog din andraplats i Sverigestatistiken?
– Jag kan inte sticka under stolen med att det absolut var skönt att behålla placeringen på listan, skrattar "JC".
Däremot finns det anledning att se upp i framtiden om Duplantis får sug efter mer.
– Han kan definitivt springa snabbare. Det var väldigt lätt medvind. Lägg på en sekundmeter och han blir automatiskt snabbare. Sen springer han sällan och du gör det sällan allra bästa första gången, så är han i riktigt bra form och tränar kommer det gå fort. Sen kanske jippot och uppmärksamheten nu gjorde att han fick igång taggen ordentligt.
Det fanns en idé från Mondo om att träna med Zirignon inför loppet.
– Det ryktades att han ville köra provstarter med mig innan Finnkampen. Men jag såg att han tränade med Fred Kerley och det var lite av en uppgradering, säger "JC" om världsmätaren Kerley.
I Finnkampen kom Zirignon trea.
Hajpen kring den norsk-svenska duellen har varit stor.
– Det är jätteroligt när sådant här händer. Det pratas verkligen om sporten och jag märker hur folk på jobbet har sett mitt namn på någon Sverigelista och börjar snacka även om de inte är så inne i friidrottsvärlden.
För 29-åringen är karriärens bästa säsong nu över.
– Jag har några år kvar. Kanske inte tio, men det här har varit mitt bästa år och mitt intresse har verkligen ökat. Jag gräver ner mig i teknik och träningsgrejer på ett annat sätt än tidigare.