Elin Bragnum gjorde succé 2017. Sedan bröt hon högerfoten olyckligt 2018.
Hösten 2017 flög Piteå IF fram i damallsvenskan.
Det var Sveriges bästa lag under den andra delen av säsongen.
En av lagets toppspelare var Elin Bragnum.
Den kvicka flinkfotade yttern imponerande stort.
Det fanns mycket som pekade mot att 2018 skulle bli hennes år. Spel i landslaget kändes mer som en realistisk tanke än en avlägsen dröm.
Så inleddes försäsongen och redan den första träningsveckan fastnade hon med höger fot under kroppen och bröt fotleden.
Ett tungt bakslag.
Bragnum jobbade sig tillbaka alldeles i slutet på säsongen och fick några minuters speltid när SM-guldet säkrades hemma mot Växjö.
Det är också den senaste gången hon spelade i damallsvenskan.
Förra året genomgick hon en ny fotoperation, men nervsmärtan fanns där och något spel i klubben blev det inte.
Efter säsongen valde hon att lämna Piteå IF.
– Jag kommer att tänka på fotens bästa, sa hon till Sporten.
Inför den här säsongen fanns förhoppningen om en fortsatt elitkarriär.
– Jag tränade med AIK under försäsongen. Vi diskuterade ett kontrakt. Sedan kom corona i vägen, berättar Bragnum.
Hon var ändå aktuell för laget som nu toppar elitettan.
– Vi spelade en internmatch och jag kände ingenting dåligt i foten. Jag vågade tackla. Jag kunde dribbla. Det kändes så himla bra.
Därför kom nästa händelse som en stor överraskning. En negativ sådan.
– I maj vaknade jag upp och kände helt plötsligt att jag inte kunde stödja på foten. Jag är så van att ha ont i foten att jag aldrig hade märkt att något var på gång.
Men att hon ändå gjorde det den där majdagen blev ändå på sätt och vis räddningen.
En röntgen visade att hon hade en stressfaktur i ett litet ben nära fotleden. Skadan hängde ihop med det tidigare benbrottet.
Om inte Bragnum känt av smärtan och genomgått en röntgen hade det slutat riktigt illa.
– Ortopeden sa att jag var i det första stadiet. Om det gått till det andra så hade benet gått av – det hade inte gått att rädda. Det blir som att kroppen äter upp det egna benet. Nu får jag inte göra någonting som det gör det minsta ont.
Efter fotledsbrottet 2018 fick Elin Bragnum inte på något sätt stödja sit mot foten. Samma sak har gällt nu i över tio veckor.
Precis som för två år sedan fick hon ha en ortos som skydd för foten.
Efter tio veckor kunde hon ta bort den.
– Nu har jag kryckor och speciella skor.
Smärtan i foten är en sak. Ärren i själen också en faktor.
– Det är ett ganska tufft beslut jag måste ta...hur jag ska göra med fotbollen. Nu har jag tagit time out och det är ett steg mot att sluta. Det är inget beslut du bara tar på den dag, säger Elin Bragnum samtidigt som rösten stockar sig och hon tvingas till en paus.
– Förlåt, det blir känslosamt.
I 2,5 år har hon försökt komma tillbaka den spelare hon en gång var. Tre operationer senare kan fotbollskarriären vara över.
– Jag orkar inte börja om hela tiden. Det handlar om att kunna leva ett vanligt liv också. Jag vill inte bli invalid.
– Det som är mest tråkigt är att jag känner att jag har en hög nivå inom mig bara jag får vara frisk. Det är frustrerande.
Något spel den här säsongen kommer det inte att bli. Fokus är på att må bra.
– Det är svårt att sia om framtiden. Just nu vill jag bara leva ett normalt vardagsliv och se om rörligheten blir bättre så att jag kan faktiskt göra det också. Det kan bli så allvarliga konsekvenser av att spela så jag måste tänka på om det är värt det. Det finns ett liv utan för fotbollen, säger Elin Bragnum, 26 år.