I vår första publicering av sprickan i IFK Luleå nämndes exempel som spelarna har varit missnöjda över. Men det här är större än så. Det säger flera spelare som nu går ut anonymt. Även ordföranden Jörgen Eriksson har bekräftat att så är fallet.
– Det är en ganska tung kritik mot ett antal områden. Ledarskap, tydlighet och kommunikation. Som det är många gånger på en arbetsplats, det är ledarskapet man ifrågasätter, säger Jörgen Eriksson.
En av spelarna i IFK Luleå berättar att det som hittills har kommit ut i media förvisso är exempel som han skriver under på. Men det är bara exempel som har fått bägaren att rinna över, säger han.
– Folk är less på deras ledarskap. Deras sätt att hantera personer sköts dåligt. Klumpigt, säger spelaren och syftar på tränaren Tomas Eriksson och sportchefen Daniel Kalén.
– Nu är det som att vi förlöjligas som barnungar som gnäller om speltid. Så är det inte. Det har skrivits flera gånger i det här dokumentet att kritiken bortser från det sportsliga. Det här är en ledarskapsfråga.
En annan spelare reagerar på att det har pratats om en bristande elitambition i spelartruppen.
– Alla vill ta nästa steg. Det här är kanske ett sätt att försöka ta det.
Men för både Daniel Kalén och Tomas Eriksson kommer mycket av den här kritiken som en nyhet. Varför har inte problemen luftats under säsongens gång för att kunna hitta en lösning och gå vidare? Ifall förtroendekrisen har varit så djup.
– Det kan man tycka. Men titta då på Kalle Åbergs bestraffning. Det kanske gjorde att en del blev rädda att uttrycka sig. Kommer jag bestraffas om jag går in med kritik? Och vilken förändring hade varit rimlig att få under säsong? Om det här hade kommit fram mitt under säsongen hade det stört det sportsliga, säger en spelare i IFK Luleå.
Sporten har även varit i kontakt med spelare som motsätter sig majoritetens krav på avgångar. Ingen har velat lämna någon kommentar.