Stellan Carlsson.
För första gången i mars månad strålar solen över ett grönt LF Arena. Det är rent njutbart. Men ljuset når inte in i det lilla kyffet som är Piteå IF:s tränarrum. Norrbottens mest framgångsrika tränare någonsin har precis rundat av träningen och även om han har ett leende på läpparna så låter han lika mörk som skrubben han sitter i när han ska prata om framtiden för fotbollen i Norrbotten.
Stellan Carlsson börjar med att knäppa på tv:n där han har en bild att visa.
– Det här har varit en trigger för oss och en av anledningarna till att jag har varit kvar så här länge.
På skärmen har han en karta som han låter stå kvar under hela intervjun.
Allt norr om Uppsala är en blind fläck i allsvenskan på både herr- och damsidan. Ja, förutom Piteå IF.
Har du något hopp om att den här kartan kan ritas om?
– Jag tror att det är jäkligt svårt just nu, om jag ska vara riktigt ärlig.
Men allt är inte svart. Stellan Carlsson försöker hitta ljuset och i den här längre intervjun med Piteås tränare tar han upp några av de förändringar han vill se i norra Sverige och Norrbotten.
För det första tror han att elitklubbarna är viktiga att behålla. I vårt län är Piteå ensamt just nu.
– Elitklubbarna måste på något sätt orka vara drivande i sina områden, vara förebilder, skapa drömmar för unga tjejer och killar om att det faktiskt finns möjlighet att spela på högsta nivå här. Men finns det inte sådana miljöer är det svårare att drömma.
– För det föds ju inga sämre barn norr om Uppsala än vad det gör söder om Uppsala. Vi har lika duktiga barn här uppe.
Då krävs det också att andra tar efter. Och här kommer Stellan Carlsson till en punkt där han vill se förändring i Norrbotten.
Nyfikenhet.
Hur lyckas Piteå IF år efter år vara länets flaggskepp? Är det någon som är intresserad av att veta hur det går till? Är det någon som vill lära sig av klubben?
– Man behöver kanske åka ut och titta på lag som spelar på högsta nivå. Det har varit några stycken genom åren, men generellt kan jag säga att det är få klubbar som har valt att göra studiebesök hos oss under de här tolv åren. Det kan jag tycka är en bra början att göra. Och tycker man inte att Piteå är tillräckligt attraktivt att kika på så finns det ju klubbar söderöver som man skulle kunna besöka, säger Carlsson och fortsätter:
– Jag tror inte att jag sitter på alla svar eller att vi som förening gör det. Men vi har, trots allt, spelat tolv raka år i damallsvenskan så det är klart att vi har kunnat dra ett antal slutsatser både vad spelare behöver ha med sig och även hur den fotbollsmässiga utvecklingen ser ut.
Stellan Carlsson.
Det märks att Stellan Carlsson har funderat länge över fotbollens utveckling på våra breddgrader. Och även om han försöker komma med förslag på lösningar så är han orolig.
– Den största oron är ju kopplad till hur det ser ut på spelarfronten och vilka förutsättningar spelare som växer upp i Norrbotten har för att kunna nå eliten.
Träningsförutsättningarna.
Där vill han förtydliga.
De som vill träna fotboll året runt ska få förutsättningarna för det.
– Det är självklart att det är bra att hålla på med flera idrotter. Men man behöver inte lägga ner fotbollen på vintern för det. Man kan spela fotboll – och hålla på med fler idrotter. Vi måste träna fotboll året runt om vi ska kunna utbilda spelare till att bli duktiga. Och jag tycker att klubbarna har en skyldighet – det finns ju barn som drömmer om att nå långt i fotboll. Då kan man ju inte säga att det fungerar bra som vi gör i dag för det gör det ju uppenbarligen inte, säger Stellan Carlsson.
Att stänga ner fotbollen i fem månader håller inte, menar Carlsson. Då halkar Norrbottens ungdomar efter flera år när man räknar ihop alla träningspass man gått miste om jämfört med de som tränat året runt.
Att få till fler bra matcher är nästa sak han vill säga med eftertryck.
– För mig är bra matcher jämna matcher där vi pratar om hur vi ska spela. Vi lär oss saker när vi spelar. En match är kanske det största lärotillfället och då behöver vi titta över länsgränser för att få till bra matcher.
Mer träning är en sak. Men vad?
– Låt barnen dribbla. Jag hör ju jätteofta när jag är ute och tittar på ungdomsmatcher hur man ropar på de minsta barnen att de ska passa bollen. Men tar vi barnen som bara är 7-8 år gamla så har de flesta spelarna egentligen svårt att förhålla sig till att de befinner sig i en lagsituation. Jag kan också konstatera, om man tittar på våra spelare som kommer upp i elitmiljö, att alldeles för få av dem är duktiga på att driva och dribbla.
Stellan Carlsson
Stellan Carlsson pratar hellre om hur och vad man kan träna istället för att tänka på när ungdomarna ska börja selekteras.
– För mig är elittänk att vara nyfiken, vad behöver vi lära spelarna? Och hur ser då vår verksamhet ut när vi tränar fotboll och när vi spelar matcher? För mig är inte elittänk att från 10-11 år fålla in de allra bästa i en grupp. Det tror jag dessutom är omöjligt för oss här uppe i norra Sverige, för vi är inte så många.
Det finns elitklubbar som selekterar i ung ålder.
– Det har vi inte råd med här uppe. Vi får inte tappa bort en enda spelare, för vi är så få från början.
Nyfikenhet, träningsförutsättningar, träningsmängd, bra matcher – och bra organisationer. En ungdomstränare ska kunna veta hur föreningen vill att fotboll ska spelas och hur spelarna ska utbildas.
– Hos oss använder vi den här organisationen när vi spelar sjumanna. Vi har de här idéerna med bollen och de här idéerna när vi inte har bollen. Det skulle också kunna bli lättare för de som faktiskt engagerar sig som ungdomsledare, så att de inte ska behöva uppfinna hjulet igen.
– Och en sak som skulle kunna skynda på processen här uppe: Att det kommer in medel så att man kan få starkare organisationer och utveckla verksamheterna i snabbare takt. Det är en annan fråga som är otroligt viktig.
Carlsson är den enda tränaren som har tagit ett norrbottniskt lag till SM-guld.
Stellan Carlsson pratar egentligen mer och mer om framtidstro. Hoppet om att få in föreningsmänniskor som vågar tänka nytt. Viljan att förändra.
Men så tittar han på sin karta över Sverige och tänker på en annan sak.
Orättvisan.
– En av Stockholmsklubbarna hade en resebudget i fjol som jag tror var på 300 000 kronor. Och jag tror att vi i dagsläget har en budget på runt en och en halv miljon för resor. Vill man från Svenska Fotbollförbundets sida ha kvar fotbollen ordentligt i Norrland så måste man titta över reseutjämning, säger Stellan Carlsson.
– Man kallar till exempel Piteå mot Umeå för derby. Och det är 22 mil mellan städerna. Ibland undrar jag faktiskt om man kan geografin tillräckligt bra. Jag har sett någon karta över svensk fotboll där den är avklippt norr om Sundsvall. Vi är så vana med att det är tufft så du hör nästan aldrig våra spelare gnälla om såna saker, men det här tycker jag att klubbar och distriktsförbund borde driva hårdare.
Pengar på bordet. Det är vad han vill se.
– I Sverige tillsätter man något projekt när man ska stötta upp föreningar. Och så stannar vi i damfotbollen upp – där hela världen springer i en rasande takt i utvecklingen. Det land som har varit drivande i både klubblags- och landslagsverksamhet står still. Vi omsätter inga mer pengar, det har inte tillförts ett enda jäkla dugg under en lång, lång period. Utan vi vill gärna jobba med projektformer. Men det som behövs, och det går att göra en koppling till hur det ser ut i Norrland, är resurser. Det går inte att blunda för det.
Fotbollen är mer politisk än riksdagen, tror Stellan Carlsson.
– I och med att vi är den enda elitklubben här uppe så skiter väl de i vad som händer här. För klubbar i södra Sverige är det ju inte ett dugg viktigt vad som händer norr om Uppsala. De kan konstatera att det kommer fram så få spelare härifrån ändå, så de få som kommer har de ändå bra koll på. "Så låt dem vara." Det är jag helt säker på att de tänker.
– Om vi också försvinner vore ju det skönast för alla allsvenska klubbar. Då slipper man ju överhuvudtaget fundera på vad som sker norr om Arlanda.
Tror du att de är så cyniska?
– Ja, det tror jag.
Och vilka är "de"?
– Övriga elitklubbar. Det finns ju ingen vinning för dem att det finns verksamhet långt upp i Sverige.
Förbundet, då?
– Jag tror inte att de heller bryr sig. Jag tror inte det.
– Ska det hända något här uppe så är det vi själva som måste få det att hända. Men jag hävdar med bestämdhet att man också måste driva frågor, rena rättvisefrågor, som reseutjämningen.
Stellan Carlsson nämner att han bodde på Gotland innan han kom till Norrbotten. Där lyckades man få upp två lag till division 3 ett år, vilket innebar att de skulle möta motståndare från fastlandet och inte längre bara från ön.
– Tror du att de här två lagen fick hamna i samma Division 3-serie? Svar nej. För det var ju så tufft för de här lagen från fastlandet att behöva åka två gånger till Gotland. Så att nej, någon solidaritet finns det inte. Det finns inte för Gotland och det inte för Norrbotten. Så är sanningen.
Stellan Carlsson har flera förslag på förbättringar, men är orolig över fotbollens framtid i Norrbotten.
På damsidan finns fortfarande Piteå.
Men på herrsidan finns det inte ens en enda spelare från Norrbotten i allsvenskan. 2018-2022 var bara fyra procent av de herrallsvenska spelarna från Norrland. I Norrbottens 14 kommuner finns det endast två fotbollshallar. Luleå Fotboll är det enda laget kvar i division 1 på damsidan. På herrsidan är Piteå IF och Bodens BK våra bästa lag i division 1.
Det finns dock en gnutta hopp. Om någon vågar förändra. Stellan Carlsson har här berättat vad han tror att vi kan göra för att i alla fall försöka.
– Gör vi då den här kursändringen, där vi ser fotbollen som en helårsverksamhet för barn, så kommer vi ju ändå inte att se resultatet förrän om fem-tio år. Så man behöver ju ha med sig att det kommer att ta tid.
– Men vi behöver inse att det vi har gjort hittills inte är optimalt. Tycker vi att det är optimalt har vi gett upp.