Katrina Guillou är tillbaka i Sverige och Piteå efter många och långa resor i sommar.
När lagkompisarna avslutar torsdagsräningen på LF Arena sitter Katrina Guillou vid sidan om planen och tittar på. Hon ser trött ut, gäspar och vilar ut efter många och långa resor på sistone.
Efteråt får Sporten en pratstund med 29-åringen som är född i USA men spelar för FIlippinernas landslag tack vare dubbelt medborgarskap.
Hur känns allt så här veckorna efter VM?
– Det har varit en fantastiskt upplevelse, en chans man kanske bara får en chans i livet så det gäller definitvt att ta tillvara på den och det har jag verkligen gjort, säger hon.
Filippinerna spelade samtliga tre gruppspelsmatcher i Nya Zeeland.
– Det var första gången jag var där, det var väldigt vackert.
Det var vinter där?
– Ja, det var ju inte så kallt som det brukar vara här på vintern men det var ganska blåsigt och regnigt, berättar Katrina.
Hon höll på att få en riktig drömstart i första matchen mot Schweiz. Katrina gjorde faktiskt ett mål och hann jubla tillsammans med lagkamraterna innan domaren meddelade att VAR skulle avgöra om det var offside.
Katrina och hennes lagkompisar hann jubla en stund innan VAR-granskningen ändrade beslutet.
Och efter granskningen dömdes målet bort.
– Vi hade sett filmer på deras backlinje inför matchen så vi visste vad de skulle göra. Och jag fick en boll som jag tog emot och gjorde mål på. Jag tyckte att bollen touchade en av deras backar innan jag fick den så därför fortsatte jag framåt och sköt. Men efter VAR visade sig tydligen att inte bollen tog i någon så oturligt nog var jag offside.
Hur kändes det?
– Äh, jag tänkte att "nästa gång kanske", säger hon med ett skratt.
Filippinerna föll med 0–2 men i matchen därpå kom revanschen.
Och det var mot värdnationen Nya Zeeland.
Det blev seger för Filippinerna med 1–0 inför mer än 32000 åskådare i Wellington.
– Det var stort, det gav oss tro och visade att vi hade kapacitet och det var fantastiskt att vi fick stöd av så många supportrar från Filippinerna. I sista matchen mot Norge hade vi ännu fler supportrar som hejade på oss så det var magiskt att spela inför dem.
Katrina Guillou i match mot Norge den 30 juli.
Det blev dock förlust med klara 0–6 och VM var över för Katrina och hennes landslag.
Men upplevelsen var ändå något utöver det vanliga.
Du fick spela 90 minuter i alla matcher?
– Ja, det var mycket men jag var så tacksam för den chansen och förtroendet att spela. Det var även skönt att få prova spela på olika positioner och det gick bra. Jag ville bara göra det bästa för lagets skull.
Hur sammanfattar du VM?
– Ett minne för livet
Efter VM åkte Katrina med laget till Filippinerna.
– Vi fick träffa många av våra supportrar och det var uppskattat, jag vill definitivt åka tillbaka dit.
Hon hann även åka hem till USA efter VM.
– Jag flög till Philadelphia för att träffa min bror och alla körde upp för att träffa mig där så det gjorde det ännu mer minnesvärt.
Till slut, efter en ganska kort semester, gick flyget till Sverige igen.
– Man känner förstås alltid att semestern slutar för tidigt men samtidigt känns det fint att vara tillbaka här med laget och tjejerna, alla är som vanligt så välkomnande.
Hur känns det just nu med tanke på vad som återstår?
– Jag har en bra känsla inför de sista nio matcherna. Vi är alla ivriga att köra på och det känns spännande att se hur vi kommer att sluta i år.
Ni börjar med en häftig match mot Rosengård – i Boden?
– Ja, jag har inte varit där förut men det blir fint att se andra fans komma dit och jag hoppas våra egna supportrar också åker dit förstås.
Katrina Guillou är tillbaka i Sverige och Piteå efter många och långa resor i sommar.
PIF genrepar inför omstarten med en träningsmatch mot Uppsala i Sundvall under lördagen. Och en jetlaggad Katrina Guilliou hänger med.
– Yepp, jag åker med gänget i bussen. Jag har jetlag, absolut, men hoppas jag känner mig lite piggare imorgon, säger Piteå IF:s VM-stjärna med ett leende.