För en vecka sedan stod stjärnorna uppradade på klassiska Mestalla i Valencia. Davinson Sánchez, Tottenham, Juan Cuadrado, Juventus, Luis Diaz, Liverpool – och så Pashang Abdulla som spelade division 1 med Piteå IF för mindre än två år sedan.
Historien om anfallaren som kom till Norrbotten på provspel i januari 2021 är minst sagt anmärkningsvärd. Från debutmålet i träningsmatchen mot IFK Luleå i Arcushallen redan efter nio minuter – till att nå ända till Iraks A-landslag.
– Den här veckan är bland det sjukaste jag har fått uppleva. Speciellt matchen var något helt annat än jag är van vid. Redan på uppvärmningen var det ett ljud som jag aldrig upplevt tidigare. Det kändes som att läktarna aldrig tog slut, som att de var uppe i himlen.
– Det var lite nervöst på uppvärmningen. Men när matchen blåsts igång var det som att spela på vilken arena som helst.
Det var en minst sagt förvånad Pashang Abdulla som fick ta emot beskedet att han skulle starta. Bara två timmar före avspark mot Colombia.
– Det blev en chock. Jag hade verkligen inte räknat med det. Det finns andra riktigt bra anfallare här. Det var nog bra att det blev så. För jag hann aldrig bli nervös.
Anfallaren var också centimeter från en drömlik landslagsdebut. Efter en timme hamnade Pashang Abdulla felvänd mot mål i höjd med straffpunkten. När inlägget hamnade framför honom så cykelsparkade han bollen mot mål.
Men avslutet styrde på Bolognabacken Jhon Lucimis huvud och ut till hörna.
– Hade den suttit så hade jag inte spelat kvar i Jönköping (skratt). Det var den enda chansen jag fick. Då var det bara ta tillfället och försöka göra det bästa av det.
Det ser ut som att den bollen hade gått in om den inte styrts undan?
– Ja, precis. Jag tror den hade gått in asså. De bjöd inte på någonting alls. Det läget var typ allt jag fick.
– Deras stjärnor var på en helt annan nivå. Skillnaden var enorm. Hur snabba och smarta de var med boll. Hur starka och spänstiga de var. De spelade fotboll som musik. Tempot gick upp och ner hela tiden. Nu vill jag bara hem och träna ännu hårdare.
Var det ännu större skillnad än vad du trodde?
– Verkligen. Jag tror att jag kan ta emot en boll lika bra som dem. Men de kan göra det betydligt snabbare.
Fyra dagar senare slog samma Colombia ett minst lika stjärnspäckat Tyskland. Med världsspelare som Antonio Rüdiger, Jamal Musiala och Ilkay Gündoğan i laget – vann colombianerna med 2–0.
Då kan Abdulla dra en tydlig slutsats.
– Vi förlorade bara med 1–0. Tekniskt sett är vi bättre än Tyskland (skratt).
Nu hoppas den tidigare PIF-anfallaren på fler chanser med landslaget. Att hans 69 minuter på Mestalla ska räcka till en ny uttagning.
– Nästa samling är i Thailand om ungefär två månader. Det handlar om att fortsätta göra det bra i J-Södra. Landslagsledningen hade kollat på alla mina matcher under våren. Det har gått bra. Men det finns mycket mer att hämta. Den här våren har bara varit en försmak.
Allsvenskan drar igång nästa helg. Men superettan får vänta ytterligare en vecka. En välbehövlig vila för målmaskinen.
– Jag har haft svårt att njuta när jag varit här. För det har varit extremt intensivt. Så nu är jag trött i kroppen och i huvudet. Jag kom hit från väldigt tajt matchande i superettan också.