Rumskompisarna Katrina Guillou, Hayley Dowd och Carly Wickenheiser vid köksbordet i lägenheten på Getberget.
Katrina Guillou, Hayley Dowd och Carly Wickenheiser gör sitt andra år i Morön och har även denna säsong stått för starka prestationer på planen. Vid sidan av planen är de dessutom rumskompisar. Norran har varit på besök i lägenheten på Getberget för att prata om Moröns succésäsong – och jakten på en uppflyttning till damallsvenskan.
Men vi börjar med det blicka tillbaka till våren 2019. När Carly Wickenheiser anlände till Skellefteå visste hon förvisso om att hon skulle dela lägenhet med två andra amerikanskor, men också två, för henne, helt okända personer.
– Jag kom hit två veckor efter dem och första dagen var det lite obekvämt. Jag visste att de hade lärt känna varandra och undrade hur det här skulle gå, säger Carly och fortsätter:
– Jag gillar ju att bo med andra och efter ett par dagar så var det bara bra, säger hon och skrattar.
De tre amerikanskorna trivdes inte bara på planen när Morön som nykomling överraskade alla och klarade sig kvar i den näst högsta serien. Trion trivdes även utmärkt i sin nya hemstad och i den gemensamma lägenheten.
Samtliga valde dessutom att skriva på ett nytt kontrakt med Morön, och även om det inte var ett gemensamt beslut så hade de goda vännerna koll på varandras förhandlingar med sportchef Ola Lindberg.
– Alla tog sitt eget beslut, men vi pratade hela tiden och visste var vi hade varandra. De andras beslut hade såklart en del i mitt beslut, säger Carly och får medhåll av Katrina och Hayley.
En anledning bakom beslutet till att stanna var förhoppningarna om att Morön den här säsongen skulle kunna utmana om platserna i tabelltoppen.
– Vi slutade åtta förra året, men vi visste att vi kunde göra det ännu bättre och nu är vi precis där jag hoppades vi skulle vara, säger Hayley.
Carlys roll i laget är densamma som under fjolåret och Hayley har fortsatt att göra mål framåt. För Katrina innebar en ny säsong också en ny position.
– Jag älskar den och tycker att det blir ännu roligare när jag får mer boll. Det känns fantastiskt att tränarna tror på mig, säger Katrina som under inledningen av förra säsongen hade ett betydligt större defensivt ansvar.
– Det var lite frustrerande att försvara så mycket. Ska jag försvara så mycket kan jag lika gärna vara back, säger hon och ler.
Morön har till stora delar en spelartrupp med lokala och unga talangfulla spelare. De utländska spelarna står för rutin och spetskvalitet.
Känner ni en press att prestera?
– Jag vet inte om det är press, men vi utländska spelare tillhör de äldsta och då finns det en press att vara en ledande spelare och visa de unga spelarna vägen. Men den här säsongen tycker jag inte att det har behövts, säger Hayley.
Till helgen väntar ett ödesmöte med Hammarby på hemmaplan. Med fyra omgångar kvar är Morön fem poäng bakom Stockholmslaget, vid förlust på söndag är det åtta poäng upp – och bara nio poäng kvar att spela om.
– Alla ser verkligen fram emot matchen. Vi måste vinna och vi bryr oss inte om vilka vi möter, säger Hayley, vars mamma verkligen har insett hur väl hennes dotter trivs i Skellefteå.
– Varje gång jag åker tillbaka hit så skämtar hon om att jag inte kommer att komma hem igen. Hon är lite rädd att det passar mig bättre att bo här än i USA, säger hon och skrattar.