I februari 2019 deklarerade Sikfors SK att föreningens damlag skulle upphöra. Det var framför allt spelarunderlaget som sviktade.
Ett par månader senare återuppstod laget och en anmälan till seriespel skickades in.
– Det var ändå många som ville fortsätta så vi bestämde oss för att: "Nej, vi får inte lägga ner!". Sara Cederlund ringde runt och lyckades locka tillbaka spelare som kanske var på väg bort, minns Emelie Berglund.
Samtidigt öppnade fotbollsförbundet för 9 mot 9-spel på seniornivå i de lägsta serierna. Sikfors nappade direkt.
– Det passar oss jättebra eftersom att vi kanske egentligen inte har täckning för elvamanna.
Faktum är dock att Sikfors bara lirat med nio spelare en gång sedan man anammade konceptet för över två år sedan. Enligt reglerna måste lag ändå använda elva spelare i den utsträckning det går.
– Men det är ändå skönt att ha vetskapen att vi kan köra med nio spelare om det skulle behövas, då kan vi lättare fullfölja matcher och slipper ställa in dem.
En nackdel är däremot att laget inte får klättra i seriesystemet, men det berör inte spelarna i Sikfors vars enda målsättning egentligen är att ha roligt.
Sedan förra säsongen har även Blåsmarks damer hoppat på 9 mot 9-tåget, och Emelie Berglund tror att spelformen kan vara en väg framåt för fler föreningar.
– Det är bra att alternativet finns. Jag tycker att man ska sluta ställa för höga krav i division 4. Det är trots allt den lägsta divisionen av en anledning. Huvudsaken är att fotbollen får leva och att alla som vill spela fotboll får göra det, menar hon.
Henrik Luttu, som är ordförande i tävlingskommittén på Norrbottens fotbollsförbund, tycker att konceptet fallit väl ut.
– Det är jättebra att fotbollen öppnat för den här möjligheten. Framför allt ger det kanske mindre föreningar mer råg i ryggen, att våga anmäla lag till seriespel istället för att tvingas lägga ner.
Såklart är det inte bara fotboll som försvinner från landsbygden. Problematiken finns generellt inom idrotten i hela västvärlden.
– Dagens "gammelidrott" tilltalar inte majoriteten ungdomar lika mycket som för 20-30 år sedan. Jag tycker inte att någon riktigt kunnat svara på hur man ska få ungdomar att idrotta mer, eller framför allt hur man ska få dem att fortsätta upp i åldrarna. Till det hör även perspektivet folkhälsa som går att bäva för, alltså att människor rör sig för lite, säger Henrik Luttu.
Sikfors division 4-gäng består bland annat av flera småbarnsmammor som vill fortsätta röra på sig och ha kul tillsammans.
– Vi är mellan 15 och 18 tjejer i truppen. Hösten kan bli kämpig, säger Emelie Berglund och anar att laget kan göra matcher med nio spelare efter uppehållet.
Hur ser återväxten ut?
– Just nu ser vi vårt största åldersspann någonsin. Vi har några yngre tjejer som kommit till oss. De säger att de skulle slutat spela fotboll om inte vi funnits. Det är jättekul att höra.
Trots allt får Sikfors – precis som många andra klubbar i byarna – fortsätta kämpa för att hålla sig flytande.
Hur länge kan ni klara er?
– Vi försöker låta bli att tänka långsiktigt. Vi kan lägga ner verksamheten nästa år, men vi kan lika gärna finnas i tio år framöver. Det är svårt att svara på. Vi tar ett år i taget och ser vad som händer.