Emelie Lövgren har tillbringat de senaste två säsongerna i Norge, men någon fortsättning i Arna-Bjørnar blir det inte. Den 31-åriga mittbacken lämnar Toppligan-klubben som avslutade seriespelet den gånga helgen.
Laget slutade femma i tabellen trots att halva startelvan försvann när hösten närmade sig. I en ung trupp spelade Lövgren en viktig roll med sin rutin.
– Stundtals spelade jag mitt livs bästa fotboll medan andra perioder var mindre bra. Det har gått lite upp och ner, vilket jag tror hänger ihop med att det varit kämpigt utanför planen.
Det är pandemin hon syftar på. Restriktionerna i Norge har varit stränga.
– Det har inte varit tillåtet för oss utländska spelare att åka hem under lediga helger eller andra lediga perioder, samtidigt som det inte varit tillåtet för någon att komma hit heller.
Förhoppningsvis blir livet som fotbollsspelare snart roligare. Klart är nämligen att Emelie Lövgren tänker fortsätta spela.
– Jag är väldigt motiverad att fortsätta min aktiva karriär. Jag har inga planer på att lägga skorna på hyllan, säger hon och berättar att både klubbar i Sverige och utomlands visar intresse.
Tidigare har hon spelat elva säsonger med A-laget i Piteå IF, men för två år sedan fick hon beskedet att klubben inte ville förlänga.
– Jag respekterar att man ville förändra laget och göra någonting nytt. Det var kanske inte något som var väntat, men jag har full förståelse för att det blev som det blev. Jag har inte reflekterat så mycket över det, men känner att jag gått vidare och fokuserar på det som är här och nu, säger hon.
Men visst trivdes hon väldigt bra under alla sina år i Piteå.
– Vi hade en spelargrupp som länge var intakt till stora delar. Därmed skapade vi nära relationer till varandra och det var såklart tråkigt att lämna den gruppen när kollektivet var så fantastiskt som det var. Samtidigt är jag glad och tacksam över att jag fick vara en del av det.
Om PIF skulle vilja värva dig tillbaka, vad skulle du säga då?
– Jag är av åsikten att man aldrig ska stänga några dörrar. I stället tycker jag att man ska se möjligheterna i allt. Sedan är det såklart mycket som ska vägas in innan man tar någon form av konkret beslut. Vi får se vad som passar bäst för mig och min situation.