Statistiskt sett har spelare i damallsvenskan kommit senare in i elitmiljön än spelarna i elitettan. Ronja Aronsson är ett undantag. Hon är en av de yngsta debutanterna i damallsvenskan någonsin och är nu proffs i Norge.
På Hortlaxskolan finns fotbollsklasser i årskurs 7-9. På Strömbackaskolan får också elever som vill möjligheten till extra fotbollsträning.
Men det finns inget stöd för att det skulle öka deltagarnas möjligheter att bli fotbollsproffs i framtiden.
Tor Söderström, Umeå Universitet, forskar på bland annat talangidentifiering och talangutveckling inom idrotten.
Tillsammans med kollegor har han undersökt 1026 fotbollsspelare från Sveriges samtliga distriktslag i fotboll och följt hur många som har nått elitnivå.
Totalt tio procent nådde någon av Sveriges två högsta serier eller blev utlandsproffs.
Ronja Aronsson och Erik Hansson gick den första fotbollsklassen.
Totalt hade 53 procent i distriktslagen haft extra fotbollsundervisning i skolan.
– Det finns ingen relation mellan att spela fotboll på gymnasienivå och att nå elitnivå. Sannolikheten ökar inte för att du tränar skoltid på gymnasienivå, därmed har jag svårt att tro att det skulle ha någon betydelse på högstadienivå heller, säger han.
Sofia Vesterlund och Ida Tornberg (födda 2001) gick fotbollsklassen. Vesterlund hamnade i PIF:s damallsvenska trupp, Tornberg blev antagen till riksidrottsgymnasiet i handboll.
Nu i februari pågår uttagningarna till Hortlaxskolans fotbollsklass. De som ansöker är 12 eller 13 år, födda 2012.
– Det här är unga personer och rent allmänt är det lättare att välja ut ju närmare målet personerna som söker är. Det finns mognadsaspekter och annat som spelar in, säger Söderström och fortsätter:
– Tyska studier visar att många på elitnivå oftast har kommit in senare i elitmiljöerna och det finns fler undersökningar i Europa som visar samma sak. Spelarna i damallsvenskan har kommit in något senare i elitmiljöer än spelarna i elitettan. Det finns inget forskningsmässigt som säger att man ska börja tidigt.
Leif Strandh har lett fotbollsklasserna sedan starten.
Går det att hitta de 12-13-åringar som har bäst förutsättningar att bli bäst som vuxna?
– Jag skulle inte påstå att den möjligheten finns. Uttagningarna är ett mått på var man befinner sig just nu, man kan så klart se vilka som är skickligast för stunden, men vilka som ska nå eliten är jättesvårt att se. Så det intressanta är varför skolorna gör det här?
Ja varför?
– Det är en intressant forskningsfråga att titta vidare på. Möjligtvis har det med skolpengen att göra.
I PT:s undersökning av fotbollsklasserna i Hortlax är 59 procent av de uttagna eleverna födda första halvåret.
– Det är inte så konstigt. Sådan data ser vi också. Det brukar var en mer markant skillnad just för killar. De som är födda första kvartalet är överrepresenterade, sedan brukar det där jämna ut sig när spelarna når vuxennivå. Då syns inte skillnaderna mellan första och andra halvåret.
Moa Öhman är en av elva personer som har gått via fotbollsklassen och senare hamnat i damallsvenskan. Hon tillhör nu Malmö FF.
Antalet elitspelare som tas fram i Norrland har sjunkit kraftigt under 2000-talet.
Söderström hänvisar till forskning som visar på ett samband mellan det och att allt färre elitklubbar finns i Norrland.
– Oddsen för att bli en elitspelare i Norrland är väldigt dåligt jämfört med Götaland. Men att vara tjej i Norrland har mindre betydelse. För tjejerna är elitstrukturerna mer jämfördelade. Det finns fler elitlag på damsidan.
Därför är det bra för fotbollsspelare i Piteåorten att PIF dam finns. Så har också elva tjejer vandrat vidare från fotbollsklassen i Hortlax till en damallsvensk trupp, men bara en kille från fotbollsklassen har gjort resan till herrallsvenskan.
– Jag tror att det är där vi hittar förklaringen till att fler tjejer från klassen har nått elitnivå. Att ha förebilder nära sig är viktigt, men allt sådant här är komplicerat med flera faktorer, säger Tor Söderström.