Tidigare i karriären hade James Burgin ofta oflyt med skador. Det var nära att han slutade med fotbollen för längesen. (Arkivbild)
På onsdagseftermiddagen meddelade Piteå IF att James Burgin – som gjort nio säsonger i klubben – lägger fotbollsskorna på hyllan.
Den 33-årige wingbacken berättar att beslutet växt fram de senaste månaderna.
– Det är många saker som spelat in, men nummer ett är att jag vill tillbringa mer tid med min flickvän och mina barn. Sedan blir jag ju inte yngre heller. Jag märker att kroppen börjar säga ifrån mer och att jag blir långsammare. Jag vill inte se på när massa yngre killar springer ifrån mig på planen, säger engelsmannen och skrattar.
På tal om ungdomen är James Burgin född i Derby och uppväxt i grannstaden Nottingham. Där, eller närmare bestämt i förorten Kimberley, började han spela fotboll som sexåring.
Två år innan hade han förlorat sin pappa som gick bort efter en plötslig hjärnblödning.
– Han dog när jag var fyra, så min mamma fick skjutsa mig till träningar och matcher. Hon hjälpte mig mycket.
Burgin förälskade sig snabbt i fotboll, började spela vid en akademi när han var 12 och värvades sedan till Swansea Citys juniorled som 16-åring. Precis som många andra pojkar i England drömde han om att en dag bli proffs i Premier League, men så kom skadorna.
– Jag drog korsbandet två gånger när jag spelade professionellt i Swansea. Jag förstod att jag inte skulle klara att komma till den högsta nivån i England som jag hade tänkt, säger han.
Han tänkte om.
Och hamnade i Sverige.
Ett par år tidigare (2009) hade Roberto Martinez, nu manager för Belgiens landslag men då bossandes i Swansea City, lånat ut den då 19-årige Burgin till Östersunds FK några månader. På den vägen hade han stiftat lite bekantskap med Sverige, varpå han senare bestämde sig för att komma tillbaka. Vägen gick via Sollefteå GIF och Skellefteå FF innan han hamnade i Piteå IF 2013.
Men kort därefter var fotbollskarriären faktiskt nära att ta slut.
– När jag kom till Piteå första året hade jag en riktigt bra säsong, men sedan blev jag skadad och det var tredje gången jag drog korsbandet. Jag hade kunnat lägga av då, men gjorde min rehab och sådan tur var gav Piteå mig en ny chans, minns han och fortsätter:
– Den säsongen (2014) vann vi hela serien (division 2) och det blev vändpunkten för mig. Samma år träffade jag min flickvän Johanna och nu är vi förlovade och har två barn – vår son Leo som nyss fyllde 5 och vår dotter Ellie som blir 2 i februari.
James Burgin har varit med och spelat upp Piteå IF i division 1 både en och två gånger. Första gången var 2014. "Det blev vändpunkten för mig", berättar han. (Arkivbild)
Nu får James Burgin mer tid till familjen, men såklart är det ändå vemodigt att sluta fotboll.
– Det känns lite ledsamt men jag är glad som fått fortsätta så här länge, speciellt med tanke på alla problem jag haft tidigare i min karriär. Jag har haft tur som kunnat spela på en bra nivå och som hittade en klubb som Piteå IF som tagit hand om mig så himla bra. Det är mycket känslor, men känns genuint som rätt tid att hänga upp fotbollsskorna.
Burgin räknar med att han kommer att bo kvar i Sverige länge framöver.
– Åtminstone så länge barnen växer upp. Dessutom trivs jag bra med mitt jobb här som revisor, säger han och fortsätter:
– Men jag är även utbildad inom sports management och det känns som att jag har mycket att ge på den fronten också. Den här sporten har varit en stor del av mitt liv, så jag fortsätter gärna verka inom fotbollen på något sätt.