Charlotte Kalla signalerar harmoni och lycka. Hon är fortfarande i OS-bubblans lyckorus.
– Ja, jag har ännu tagit in det som hände på OS, säger hon, vilket kan förklara hennes glädje inför stundande skidhelg, trots att hon inte har något med utgången att göra i den totala världscupen.
– Jag vill vara pigg och stark. Det är en känsla jag gärna vill återvända till och sedan ta med mig. Jag är taggad och sedan får vi se vad kroppen kan erbjuda.
Charlotte Kalla pratar om att ta med sig positiva känslor och upplevelser från Falun som bidrar till hög motivation under den tunga vår-, sommar- och höstträningen. Men hon har inte bestämt upplägget kring dessa förberedelser. Ska hon återvända till landslaget eller blir det en ny säsong inom ramen för egna organisationen?
– Jag vet inte, är inte där ännu. Först ska jag prestera i helgen och sedan åka bra på SM. Därefter är det dags för en utvärdering av säsongen. Jag kan inte säga något om detta förrän då, förklarar Charlotte Kalla, som är extremt mycket här och nu.
Hon har exempelvis redan glömt förra helgens dramatiska tremil i Holmenkollen som Marit Bjørgen vann och där Kalla kom fyra, efter att länge sett ut som vinnare.
– Det är lagt till historien. Nu är det sprint som gäller och sedan bra distanslopp på lördag och söndag, säger Charlotte.
Bakom Kalla finns en mycket lovande svensk skidgeneration på damsidan som alla är fyllda av självförtroende. Ett av de intressanta namnen är Umeås Moa Lundgren.
– När jag vann JVM-guldet kändes som jag var ostoppbar. Nu hoppas jag kunna uppleva den känslan igen. Men det viktigaste är att jag bara ska ut och njuta. Egentligen känns det lite absurt. I vinter har jag suttit hemma i soffan och sett världscuptävlingarna. Nu är jag här, säger Lundgren.
Den spännande generationen svenska skidtjejer är födda 1997, -98 och -99. Bland dem finns Ebba Andersson som redan slagit igenom i seniorlandslaget, Frida Karlsson – som också tog JVM-guld i vintras, men som nu är sjuk – samt Moa Lundgren.
– Ja, vi kommer på ett pärlband och det är extra coolt att Ebba Andersson lyckas så bra eftersom vi tränat med henne och ser på nära håll att det går att lyckas. Hennes fjärdeplats på OS betydde lika mycket för oss juniortjejer som Charlotte Kallas OS-guld, menar Moa Lundgren, som reagerar tydligt på frågan varför inte de jämnåriga svenska killarna lyckas lika bra:
– De har gjort jobbet och tränar bra. Vi måste våga tro på killarna och sedan boosta dem. Förstora varje litet framsteg de gör. På det viset stärks deras självförtroende.