Micke Holm har spelat discgolf sedan 2015.
Talangvinnaren från 2019 var en av cirka 75 deltagare när Midnight Sun Tour kom till Piteå.
Särskilt mycket midnattssol var det inte mitt på lördagen när tävlingens två rundor avgjordes.
Däremot sken solen och värmde luften i den tidiga höstkylan.
Micke Holm hade bytt ut scenen och mickstativ mot gles tallskog och sandhedar när han kastade ut från det 17:e hålet i tävlingen.
– Det har gått riktigt dåligt, skrattar han och fortsätter.
– Jag har en skada i högerarmen som spökar så jag kan inte ta i på samma sätt som vanligt. Jag har inte tränat mycket alls i sommar och skadan påverkar mig på de längre kasten, men i övrigt har jag bara varit allmänt dålig i dag.
Golfvagnen ska såklart med med många discar.
Det blir chans till revansch i runda två då?
– Jag får ta någon Alvedon och bita i gräset, men jag försöker att inte tänka alltför mycket på det.
Hur länge har du hållit på med discgolf?
– Sedan 2015. Så jag kör här och på banan på Norrstrand. Det här är en hobby men jag skulle gärna ha upptäckt det här ännu tidigare.
Banan vid Guldkusten bjuder på många träd: "Klart svårare än det på Norrstrand", säger Micke Holm.
Vad tilltalar dig?
– Den ständiga revanschlusten. Får man till en bra omgång vill man känna den känslan i kroppen igen nästa hål. Det är hela tiden en känsla av att man vill förbättra sig. Samma gift som vanlig golf kan jag tänka mig. Det är rogivande och skönt att komma ut samt frisk luft.
Har du någon bra låt i huvudet när du ska kasta?
– Njaee, haha: "Det går åt helvete i alla fall" som Euskefeurat sjunger, skrattar Holm.
Tävlingen är den första större sedan banan vid Guldkusten anlades.
Med tungan rätt i mun kan tallarna undvikas.