Långt innan 80-talets glansepok med Jörgen Sundqvist och Marlene Andersson som främsta alpina profiler så hade Arvidsjaur tidigare låtit tala om sig när det gäller utförsåkningsframgångar.
De ungdomar som för snart ett halvt sekel sedan sopade rent i toppen på resultatlistorna var förutom syskonen Jonny och Marlene Ståhl ( numera Eriksson) även Nils-Erik Webering, Rolf Holmström, Lennart Ringström, Monika Edström, Leif-Gunnar Stenlund, med flera. Numera är de damer och herrar som kommit upp i den gyllene ålder då pensionärstiden snart står för dörren.
Bodde vid slalombacken
PT har träffat syskonen Ståhl som båda med välbehag minns den tävlingssepok i början av 1960-talet då de med stor framgång tävlade i pisterna rumt om i landet.- Då var verkligen utförsåkning populärt i Arvidsjaur. Alla pratade slalom och jag minns att det var jättemycket folk som sökte sig till Prästberget för att titta på oss när vi tävlade på hemmaplan, säger Marlene som liksom storebror Jonny har många trevliga minnen från denna gyllene slalomepok som inträffade för snart 50 år sedan.
Marlene var tveklöst den av syskonen Ståhl som fick de större framgångarna. Hon började åka slalom redan i sexårsåldern och höll sedan igång på allvar i cirka tio år.
- Vi bodde alldeles nedanför slalombacken på den tiden så det var ganska naturligt att vi tidigt började åka i backen, berättar Marlene som med sin goda teknik i åkningen kom att vinna mängder av både UDM och andra ungdomstävlingar.
JSM-guld 1963
Framgångarna förde med sig att Marlene som 16-åring fick göra landslagsdebut vid Holmenkollen-tävlingarna i Norge.1963 vann hon i överlägsen stil JSM i slalom som det året avgjordes i Malmberget. Detta trots att hon i första åket var nära att ramla och i samband med missödet tappade mycket tid.
- SM-guldet är självklart ett oförglömligt minne men faktum är att jag sätter insatsen helgen innan i Lappland Cup (en stor tävling på den tiden), som mitt kanske allra trevligaste idrottsminne, säger Marlene som då var nära att sätta hela den närvarande världseleliten på plats.
- Jag låg överraskande trea efter första åket men tappade sedan tyvärr rytmen i andra åket och halkade därför ner till en total femteplats. Vilket ändå räknades som en mycket bra placering med tanke på det starka startfältet, minns Marlene.
Framgångarna vintern 1963 gjorde att Marlene Ståhl också togs ut till ett träningsläger i Franska Val ´d Isiere med inrikning på OS i Innsbruck året efteråt.
Kort karriär
Något OS blev det dock inte för Marlene, som trots sin ungdom istället valde att kraftigt trappa ner sin karriär .- Jag flyttade direkt efter realskolans slut i Arvidsjaur till Piteå för fortsatta studier där och flyttet kom också att bli början till slutet på min ganska korta slalomkarriär, berättar Marlene som egentligen aldrig kom att tävla nämnvärt som senior.
- Det är klart att jag nog lade av lite för tidigt, men det är ändå inget beslut jag idag sörjer speciellt över. Men visst skulle det förstås skulle varit kul att veta hur det hade blivit om jag fortsatt att åka ytterligare något år, erkänner hon dock med ett skratt.
SM-silver i hemmabacken
Marlenes storebror Jonny Ståhl började också sin slalomkarriär i mycket unga år. Och även han hade sin storhetsperiod i slalombacken som ungdoms- och junioråkare.- Jag tävlade på allvar i åtta säsonger mellan åren 1955-1963, berättar Jonny som under sin karrkär ofta konkurrerade mot kända namn som bland annat Bengt-Erik Grahn och Olle Rohlen.
Rohlen var också den åkare vann och besegrade Jonny vid det JSM i början på 60-talet som avgjordes på syskonen Ståhl hemmabacke på Prästberget i Arvidsjaur.
- Visst hade det varit kul att kunna vinna ett indviduellt SM. Men jag var ändå ganska nöjd med silvret, tycker Jonny som under sin karriär bland annat representerade Sverige i en landsdelskamp mot Nordfinland och Nordnorge, kammade hem ett flertal DM, samt också vann ett par lag-SM-medaljer - tillsammans då med lagkompisarna Nils-Erik Webering och Lennart Ringström.
Fotboll med Storfors
- Ett härligt minne är också det träningsläger i Österike dit jag togs ut som 15-åring. Vi var där och tränade och tävlade mellan jul och nyår och jag minns att jag lärde mig otroligt mycket den veckan, säger Jonny som liksom sin syster valde att sluta sin slalomkarriär innan han nådde 20-årsålden.Den fortsatta idrottskarriären för Jonny Ståhl kom istället att första hand handla om fotboll. Under större delen av 60-talet spelade han för IFK Arvidsjaur. 1967 flyttade sedan Jonny till Piteå där han åren 1967 -1969 spelade med Storfors. Han avslutade sedan karriären med att spela i Piteå IF fram till 1972.
- När jag spelade i Storfors gick det riktigt bra och jag minns att vi lite oturligt förlorade en avgörande kvalmatch mot Skellefteå AIK upp till dåvarande division två, berättar han.
Flitiga motionärer
I dag har Jonny hunnit bli 62 år medan lillasyrran Marlene nästa år fyller 60 år.Båda är för övrigt fortfarande mycket idrottsintresserade och följer via TV med vad som händer och sker i idrottsvärlden.
De är också mycket aktiva motionärer som sommartid ofta spelar golf och på vintern syns i skidspåret i närheten av Sjulsmark respektive Arvidsjaur där de numera har sin hemvist.
Den förre lantmätaren Jonny är numera pensionär och har efter många år som Piteåbo nyligen flyttat tillbaka till rötterna i Arvidsjaur igen.
Marlene arbetar sedan 1968 vid Handelsbankens kontor i Luleå. Tillsammans med Moskoselsfödde maken Eje Eriksson har hon i många år varit bosatt i Rosvik. Numera bor de dock i Sjulsmark medan parets son Mattias övertagit villan i Rosvik.
Samma Mattias som för några år sedan visade att äpplet ibland inte faller allt för långt ifrån trädet. Precis som sin mamma var Mattias nämligen en mycket duktig slalomåkare som under några år tog många meriterande vinster i pisterna och bland annat tillhörde det svenska europa-cup - landslaget i utförsåkning.