Det hade lika gärna kunnat vara VM, så starka är känslorna på Ringelvallens konstgräsplan under fredagen.
En avbytare gör formligen frivolter över planen när hans lag gör mål, en annan kille får skäll av en lagkamrat för att ha klantat sig på planen.
Benen trummar snabbt och precist i jakt på bollen och målen.
Men det är inte VM.
Inte ens EM.
Flyktingungdomar
Det är Norrlandscupen i fotboll i Arvidsjaur. En cup som föddes i Piteå förra året, och som omfattar stora delar av Norrlands flyktingungdomar.
Kenneth Stavenor jobbar på grupphemmet Korpen i Arvidsjaur och har varit med och arrangerat cupen i år:
- Om killarna varit taggade? Det är bara förnamnet!
På planen trängs killar från Norsjö, Piteå, Luleå, Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn, Bastuträsk och Boden.
Mestadels afghaner och somalier, men fotboll är ett språk samtliga talar.
Här behövs ingen tolk för att förstå hur viktiga matcherna är.
En vandringspokal står på spel, och man tar det på blodigaste allvar.
Carlos Gomez är 17 år och kommer från Colombia. I Sverige har han bott de senaste tre åren, idag spelar han med ett av Arvidsjaurlagen. Om han har haft kul?
— Schuup! Han drar in luft genom läpparna som svar, som vilken annan norrlänning som helst hade gjort.
En dimmig och regntung dag spricker upp till solsken när det närmar sig finalspel.
Arvidsjaur 1 spelar mot Burträsk, och lagen är så jämna att det krävs en förlängning för att skilja dem åt. Vinnare av turneringen blir Arvidsjaur i år igen med resultatet 2-0.
Kenneth Stavenor är nöjd med dagen.
— Den har varit hemskt bra, så bra som den kunde bli. Lite tjafs, men det hör till. Eftersom vi vann blir det vi som arrangerar även nästa år.