Turstudsarna är på Färjestads sida

Sport2011-04-13 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Idrott är inte alltid rättvis och studsar hit och dit som avgör i lagidrotter kan vara rent grymma ibland. Så var det exempelvis för Skellefteås hockeylag igår. Ingen som såg matchen med neutrala ögon kan hävda att Färjestad vann rättvist när de avgjorde 35,9 sekunder in i sudden-death. Färjestad må ha varit det bättre laget sammantaget i de fyra första finalerna men "pöjkera fra Karlstad" har sannerligen haft turstudsarna med sig i några av finalerna. Igår hände det flertalet gånger.

Skellefteå har spelat hela åtta sudden death-avgöranden under våren. Laget har vunnit fyra och förlorat lika många. Gårdagens var det i särklass kortaste och det som gjort mest skäl för namnet. Efter en närmare sextio minuters lång hemmapress blev det plötslig hockeydöd på läktaren och det enda som talar för att det blir ytterligare spel i Skellefteå Kraft Arena den här säsongen är att hemmalaget var så mycket bättre än Färjestad igår. Visst kan Skellefteå vinna i Karlstad imorgon, men då krävs det att spelarna visar betydligt bättre skärpa och framförallt mer kyla om chanserna står som spön i backen igen. Det krävs också att det är två domare som vågar blåsa i pipan i sextio minuter och att spelare som den annars i slutspelet så duktige Jimmie Ericsson inte tar totalt onödiga utvisningar. Angående domarna är det sorgligt att se två så pass rutinerade herrar som Tomas Andersson och Ulf Rönnmark dra ned armen och ändra sig när en utvisning är så pass solklar som den när en Färjestadback hakade nämnde Ericsson i slutminuten. Duon Rönnmark-Andersson kan knappast ha varit nöjda med sin insats igår. I alla fall inte om de tar en extra titt på matchvideon efter.

Hockeyryktena haglar in för dagen och några har också förvandlats till sanning. Luleå Hockey fortsätter sin satsning på att värva radarpar. Landslagsmeriterade finländaren Ville Viitalouma återförenas med Joonas Vikho och Trojas Mattias Persson och Sami Sandell byter kvalallsvenskan mot elitserien. Sandell snittade en poäng per match i allsvenskan, men det blir intressant att se vad han kan göra i Luleå. Han blev petad från Ilves efter halva säsongen ifjol. Ilves, ett lag där den kritiserade förre Luleåglidaren Janne Niinimäki är poängkung.

Gårdagens rykte bland journalister, planterade av agenter, var att trion Johan Harju, Johan Fransson och Niklas Wallin, gjort klart med Luleå. De tre norrbottningarna och tidigare Luleåspelarna kan givetvis hamna i Luleå så småningom, men att de är präntade i Luleåtruppen redan idag är bara nonsens. Wallin spelar ju fortfarande i Stanley Cup-jagande San José. Apropå jakten på en Stanley Cup-ring blir det spännande att se om Vancouver orkar längre än en eller ett par omgångar in i slutspelsknockouten den här gången. Det känns som om Vancouver inte varit med och slagits om bucklan på allvar sedan Lars Lindgrens glansdagar. Tvillingarna Sedins fantastiska poängligedubbel, Henrik ifjol och Daniel i år, är i sig ett stycke hockeyhistoria. Tvillingarna till trots, jag tror att Vancouver får svårt att överleva första ronden mot fjolårsmästarna Chicago. Mattias Öhlund var inte nöjd med sin säsong ifjol. Då var Tampa ligans sämsta lag. Den här vändan kan det bli roligare. Öhlunds Tampa Bay ser några tunga namn som varit med och vunnit Stanley Cup tidigare och jag blir inte förvånad om Floridagänget vandrar längre än hans tidigare lag, Vancouver. Det blir hur som helst ett härligt race som sträcker sig fram mot sommaren och det kan till och med bli så att Tomas Holmström kommer hem till Hortlax med en femte ring om ett par månader. En tungviktare som Detroit är aldrig knockade på förhand när de väl är uppe i ringen.

Till sist...

...Luleås lovande back Fredrik Styrman placeras i Skellefteå av en del tidningar och om Kalixpojken liksom rutinerade Kirunagrabben Jan Axel Alavaara kryddar det stora antal norrbottningar inom Skellefteå AIK återstår att se. Luleå har gjort klart med fyra backar inför nästa säsong: Elias Fälth, Jan Sandström, Topi Jaakola och Robin Jonsson. Jag räknar kallt med två kanoner bland de fyra sista. Ja, varför inte Fransson och Wallin.

Läs mer om