Största utmaningen - att hitta tillbaka
Piteå Hockey och klubbarna runt omkring orten fick inte med någon spelare den här svängen, men att sätta likhetstecken bakom detta faktum och den kritik som lyftes fram i PT:s artikelserie "Talanger och falanger" för ett drygt år sedan är en alldeles för enkel analys.
Det produceras fortfarande bra hockeyspelare i Piteå. Det är sant. En annan sanning är att spetsen i varje ålderskull lämnar hemorten i samma veva som de går ut grundskolan. Från fjolårets juniorkullar mellan åldersgrupperna 1988-91 representerade hela elva (!) före detta PHC-pojkspelare juniorgängen i Modo, Björklöven, Skellefteå och Luleå förra säsongen.
Mycket av detta stavas hockeygymnasium på nämnda orter. Att de bästa sällan fostras via A-laget i sin egen hemort för fortsatt karriärklättring till elitklubbar är förstås ett gissel för Piteå Hockey. Jag tycker att det är fel, men förstås samtidigt att det är enklare att plocka ut en kedja bestående av grabbar som trimmas dagligen av samma tränare på ett hockeygymnasium i konkurrens med en som valt att stanna på hemorten där det inte erbjuds samma mängd träning.
Från och med nästa höst sänks dock TV-puckåldern och jag kan tänka mig att detta bland annat beror på att man slipper väga in olika hockeygymnasier hit och dit som en slags maktfaktor inför uttagningarna.
TV-puckuttagningar i ishockey och olika länslagsuttagningar i fotboll har knäckt massvis av unga talanger långt innan de ens närmat sig sista flaskhalsen, senioridrotten.
Med utbildade ledare som avdramatiserat läns- och landslagsuttagningar har förstås problemet varit betydligt mindre. Med ledare som gjort tvärtom - ett slags vansinne.
Kolumnen över vilka som prisats som bäst målvakt, back eller forward i TV-pucken är högintressant läsning. Den berättar tydligt att inte ens det faktum att man varit nummer ett i hela landet på sin position i sin årskull garanterar en plats bland topp hundra genom tiderna på sin hemort. Piteå är ett lysande exempel på just detta. Forwarden Daniel Pettersson och backen Jens Johansson är de enda som orkade ända fram till elitspel av ortens grabbar som prisats som bäste målvakt, back eller forward i TV-pucken.
Piteå har varit grymt bra att ta vara på sina talanger historiskt sett och att hitta tillbaka till den vägen är största utmaningen för de som jobbar aktivt inom klubben i dagsläget.
Vi var exempelvis många som såg backämnet Anders Öhlund visa upp sig i Piteås träningsmatcher förra veckan. Grabben har inte direkt haft någon ledare som rullat ut röda mattan framför honom i TV-pucksammanhang. Däremot är hans talang noterad i flera scoutböcker hos elitklubbarna i norr och många är förvånade över att han inte ens hade en given tröja i klubbens A-juniorlag förra säsongen.
Råämnen, som Öhlund, missades med få undantag i Piteå tidigare. Senaste åren har det lämnats massor i övrigt att önska på den fronten. Anders Öhlund är ett klockrent exempel på en framtidsman som borde få flera chanser i Piteås div 1-lag under säsongen. En egen produkt som i så fall skulle vara varm i kläderna den dag klubben gör ett allvarligt menat försök till allsvenskt avancemang.
Det blir intressant att se hur Igor Matushkin, Fredrik Dufvåker och junioransvarige Stefan Hedlund tacklar frågorna kring Anders Öhlund. Har tränarna samma uppfattning som föreningens tävlingskommitté, månne...?
Så jobbar vi med nyheter