Fysisk rörelse stärker kroppen och likaså det psykiska välbefinnandet. Samtidigt rör barn på sig alldeles för lite, sett till de rekommendationer som finns.
– Forskning visar att 44 procent av killarna och 22 procent av tjejerna når den fysiska rekommendationen på en timme per dag, säger Jakob Boudin, verksamhetschef på RF-SISU Norrbotten och sakkunnig i barn- och ungdomsidrott.
Att spela landhockey eller dra ihop kompisgänget på fotbollsplanen är inte lika vanligt längre.
Spontanidrotten har försvunnit med digitaliseringen.
– Man mäter inte spontanidrotten på samma sätt som man mäter den organiserade idrotten, men känslan är att det är betydligt mindre. Det vi ser i undersökningar är att stillasittandet och skärmtiden ökar. Det är en signal om att barnen i dag inte är ute och rör på sig lika mycket som tidigare, säger Jakob Boudin.
Är skärmtiden den stora boven?
– Ja. Barnen stannar inne och tar sig inte ut på samma sätt som tidigare. För 20–30 år sedan spelades det fotboll och landhockey på gatorna, men det ser man inte alls mycket av nu, säger Boudin och kommer in på en engelsk studie som gjordes för några år sedan:
– Man tittade på skillnaderna på de som når eliten och de som inte gör det. Då såg man att de som tog sig till eliten spontanidrottade 2,5 timmar mer i veckan.
Vad är dina tips till föräldrar som kämpar med barnens skärmtid och utebliven rörelse?
– Sätt regler för skärmtiden. Begränsa den och uppmuntra att vara utomhus och röra på sig. Jag har själv barn och vet hur svårt det är och hur mycket skärmarna drar, men man måste vara medveten om de negativa konsekvenser som det får.
Boudin berättar att klyftorna mellan de som rör sig mycket och de som är stillasittande ökar.
– De som inte rör sig får ännu större hinder att ta sig in i idrotten och hitta en aktivitet man trivs med.
Tittar man på det långsiktigt är det en mörk bild som målas upp.
– Medellivslängden har alltid ökat genom historien på grund av utvecklingen, men nu är det så pass mycket stillasittande att man tror att barnen som föds nu kommer leva kortare än sina föräldrar. Vi är på väg att vända den trenden. Man ser att diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar ökar i samhället, mycket på grund av den stillasittande livsstilen.
Hur ska den negativa trenden vändas?
– Det är tiomiljonersfrågan, men vi jobbar varje dag med att försöka komma till rätta med det här. Man måste jobba brett med tråden från olika håll, även från skolan. Vi har en rörelsesatsning som vi jobbat med i några år där vi är ute i skolorna för att få i gång fysisk aktivitet och ge barnen självförtroende, säger Boudin och konstaterar:
– Samhället behöver ta frågan på allvar.
Nya siffror visar att barn slutar tidigare och tidigare med sina idrotter.
– Tappet är som störst vid 13–16 år, men nu ser vi att vi börjat tappa barn redan vid elva års ålder. Man har tagit fram en plan inom idrotten som heter strategi 2025 som syftar till att vända på den här trenden och få fler barn att stanna kvar längre inom idrotten.
Kan du säga något om barnen i Norrbotten jämförelse med övriga Sverige?
– Generellt är det svårt, men vi kan se att Norrbotten drabbades hårt under pandemin. Vi fick ett kraftigt tapp men håller sakta men säkert på att återhämta oss, säger Jakob Boudin.
I glesbygden är avbefolkningen ett problem.
– Det vi kan se är att östra Norrbotten tenderar att vara idrottssvagare än övriga länet. Där har vi gjort en extra satsning under några år för att få i gång mer fysiska aktivitet.
Det är inte bara barnen som väljer bort idrotten.
Även eldsjälarna har blivit färre.
Kommuner som Sporten varit i kontakt med vittnar om föreningar som tvingas lägga ner sin verksamhet då de inte får ihop en styrelse.
– Att få tränare som håller i träningar är enklare, men att få personer att ta på sig ett styrelseuppdrag upplever vi är svårt och det vittnar också föreningar själva om. Där tror jag samhället har förändrats. Tidigare ansågs det som ett ärofyllt uppdrag att sitta i en idrottsstyrelse. Nu vill folk engagera sig kortare tid i mer specifika frågor. Man kan se en tendens att idrotten blivit något mer aktivitetsbaserad. Man går dit för träningen, men föreningsbiten som fanns förut är inte lika intressant längre, säger Jakob Boudin.
Norrbotten spås en befolkningsökning i och med industrialiseringarna och Jakob Boudin menar att idrotten måste hänga med i omställningen.
– I glesbygden finns ytorna, men i de nybyggda bostadsområdena ser vi att man tenderar att glömma bort aktivitetsytorna och platsen för idrott. Det är oroande att man inte tar med det när man planerar nya bostadsområden. Vi måste se till att det byggs anläggningar för idrott – det är jätteviktigt.