Skellefteå ska tacka Hadelöv
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
De lirare som Skellefteå främst ska tacka för avancemanget - sett över hela matchserien - är målvakten Andreas Hadelöv. Kiruna-Hade har hittat en ny växel på målvaktsålderns höst och att ändra spelstil, från den gamla skolan till den nya i karriärens elfte timme, är en beundransvärd prestation. Bland backarna har Ivan Majesky klivit fram ordentligt i slutspelet. Jätteplus också till David Rundblad som öppnade höstsäsongen skralt. Det verkar som om Rundblad släppt alla bromsar efter det olyckliga JVM:et i Kanada. Drakar lyfter ju i motvind och som Lyckselepojken agerat i matcherna mot Färjestad är han absolut en man för VM-laget längre fram i vår. Bland forwards är förstås målkungen Johan Forsberg ett gigantiskt utropstecken. Samma tecken bakom slitvargen Yared Hagos, P-E Bellamare, knäskadade teknings och defensivspecialisten Erik Forsell och Christian Söderström. Lillplus till Jimmie Ericsson även om skärpan i den sista tredjedelen av banan kunde vara bättre. Roligt också att se att Tomas Surovy igår hittat något som liknade form och att junioren Melker Karlsson visade att han ville vara med. Segerskytten Fredrik Wargh kan dock bättre liksom skridskosege Brad Moran. För att inte tala om speedkulan och teknikern Anders Söderberg. Tränaren Hans Särkijärvi vaskade om och bänkade Söderberg inför sista perioden igår. Det trodde jag aldrig någonsin skulle inträffa.
Skellefteå behövde tio (!) chanser i powerplay i de två avgörande kvartsfinalsmatcherna innan det mål som skulle visa sig bli avgörande hamnade i motståndarkassen. Utvisningen på Färjestads Kent McDonell innan Fredrik Warghs 2-1-mål var stentuff. Tur och otur sägs dock jämna ut sig och så kan man faktiskt se just den här kvartsfinalsserien. Yared Hagos 1-0-mål igår för Skellefteå var snarlikt det Färjestads Emil Kåberg sköt från en position bakom den förlängda mållinjen i andra matchen. Mc Donell skulle givetvis ha varit utvisad i två plus två minuter när hans klubba olyckligt träffade Skellefteåbacken David Rundblad i ansiktet strax innan 3-3-målet under den match Färjestad fixade 2-1-ledning hemma i kvartsfinal nummer tre. Den matchen hade Skellefteå vunnit utan domarfadäs. Udda fick vara jämnt i slutändan och rättvisa skipades trots allt till slut.
Imorgon börjar Skellefteå semifinalspelet mot guldfavoriten HV 71 i hemmahallen. Lagen möttes i slutspelet för två år sedan och då öppnade faktiskt Skellefteå med 2-1-seger hemma. Segerskytt en viss Kent McDonell. Det är förstås historia nu liksom det faktum att Skellefteå har en kraftig plusstatistik i de inbördes mötena mot HV senaste två säsongerna. Det är nog endast mot Luleå och Rögle som Skellefteå noterat liknande siffror i inbördes möten. HV 71 öppnade de första tjugo omgångarna i grundserien i övertygande stil. Sedan har lagmaskinen hackat och HV:s bredd är inte alls lika imponerande som tidigare. Kunde ett skadedrabbat Timrå skaka om HV kan förstås även Skellefteå.
Men visst känns det som om det är ett måste att viktiga Skellefteåkuggar som Erik Forsell och Petr Tenkrat kommer tillbaka från sina skador samtidigt som några av de formsvaga i gänget hittar upp från gruvan. Nu är det ju slutspelsfest. Allt att vinna och inget att förlora. Jag tippade Skellefteå fyra inför säsongen. Imorgon börjar de svartgula ränderna guldjakten.