Skellefteå AIK:s förluster är inga tillfälligheter
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det har varit mycket snack om tillfälligheter och små marginaler efter Färjestads två raka sudden death-segrar på slutet. Glöm det! Det är ingen tillfällighet att Skellefteå endast vunnit en av elva förlängningar under säsongen. Det är ingen tillfällighet att Färjestad piskar in segermålet när de fick chansen i fem mot fyra i lördags. Det är ingen tillfällighet att Skellefteå spelar ett uselt power play när laget fick chansen flera gånger i följd under förlängningen i måndags. Det är ingen tillfällighet att Färjestads coacher matchar Jesper Mattsson, Dragan Umicevic och Lubos Bartecko och att just två av dessa tre avgjort var sin sudden-match och medan den tredje kvitterade i spel sex mot fem i måndags. Det var heller ingen tillfällighet att just Skellefteås Anders Söderberg tappade pucken endast metern innanför offensiv blå linje momentet innan Färjestad med två långa pass kontrade in segermålet senast. Ingen tillfällighet heller att Skellefteås Brad Moran drällde pucken ur zon i fyra viktiga power play i rad vid ställningen 4-4 och ändå fick fortsätta på den viktiga positionen.
Färjestad har varit ena parten i mängder av tuffa slutspelsronder mellan 1990-2010. De vet att man kan vinna matchserier utan att vara det mer spelskickliga laget. Redan inför och speciellt efter första förlusten i hemmahallen insåg ledarna i båset och i laget att man var tvungen att plocka fram all form av hockeylist för att ta sig vidare till semifinalen. Efter Skellefteås 3-1-mål i måndags släppte Färjestad på alla bromsar och det var total desperationshockey som gällde. Inom loppet av en minut var det 3-3.
Kvitteringsmålet var - som alla utom domarna kunde se - en präktig skandal, men knappast en tillfällighet det heller. Några av domarna har visat att de inte håller på högsta nivå under grundserien. Att missa en slashing och en solklar klubbviftning i ansiktet under en målchanssituation är alltför klent. Domarna hade alla chanser att rädda sig ur situationen genom att kontrollera om 3-3-pucken var över linjen innan Färjestads Kent McDonells klubba träffade Skellefteåbacken David Rundblad rakt över munnen.
Skellefteåtränaren Hans Särkijärvi var smart nog att inte kommentera händelsen efter matchen och varför skulle han göra det. Domarna var säkert medvetna om sin fadäs och ytterligare salt i såren skulle inte föra något gott med sig för Skellefteås del i fortsättningen. Säcken var en riktig tuffing när han vann SM-guld som spelare. Skellefteås supporters kan bara hoppas att han projicerar det djävlaranammat i spelarna i kommande matcher. Det kan vara riskabelt att enbart lita blint på grundspel, kondition och skridskoåkning.
Målvakten Hadelöv, backarna och kedjan JP Bellamare - Erik Forsell och Johan Forsberg är mer än godkända så här långt. Fler forwardar måste dock kliva fram och visa att de vill vinna. Annars knockas Skellefteå av Färjestad för andra säsongen i följd. Ifjol handlade det om ett Färjestad i mästarklass. I år gick värmlänningarna in i slutspelet som ett av de tunnare gängen. Skellefteå fixar det här om inte viljan att vinna är svagare än rädslan att förlora.
Till sist...
...är det ofattbart att de allsvenska klubbarna i fotboll kunde gå med på så tidig seriestart. Mindre än 5 000 såg Stockholmsderbyt mellan mästarna AIK och BP. Blott 11 000 ville se reprisen av förra säsongens dubbla toppnummer, Göteborgsderbyt mellan IFK och Häcken. Allsvenskan borde ha startat en månad senare och sedan tagit uppehåll strax före fotbolls VM. Årets upplägg är inget annat än iskallt.