Om redan formförsämrade lag blir av med sina bästa åkare, går det förstås som det gjorde för Piteå Elit vid lördagens SM-stafetter - sämre än väntat.
Med Lina Andersson ur leken på damsidan halkade Piteås damer ned några pinnhål jämfört med i Skellefteå förra vintern.
Och när dessutom Jesper Modin också drabbats av förkylning försvann även Piteås lilla medaljhopp på herrsidan.
Synd för arrangörerna när hemmaklubbens publikfavoriter inte får en chans att visa sitt rätta jag. Utöver Magdalena Pajala, som åkte bra igen och blev tvåa på sin sträcka, gjorde även Mikael Norberg ett bra lopp och var endast slagen av två man på mellansträckan.
Piteås damtrio var i underläge från start. Både Anna Simberg och Jennie Öberg, speciellt den förra, har dragits med långvariga sjukdomsperioder och är långtifrån sina bästa jag.
Med Jennie i den form hon var före U23-VM i februari, skulle hon med lätthet ha hållit undan för Charlotte Kalla i den kamp om att bli bästa norrbottniska lag som nu Tärendö vann med fyra sekunders marginal.
Tätlagen i lördags, IFK Mora och Hudiksvalls IF, stod i en klass för sig. Hudiks vinstmarginal på mer än två och en halv minut är större än någonsin i modern tid. Som jämförelse gastkramades publiken ända in på mållinjen när Piteå vann SM-stafetten på samma plats 1999.
Alla tre i Hudiks lag var bäst på sina sträckor. Fredrik Jonsson, förstaårssenior, vann den inledande milen. Jörgen Brink - som nu äntligen, efter tolv år, fick sitt SM-guld på Vallsberget - var nästan minuten snabbare på andra sträckan. Och när Daniel Rickardsson utan att till synes förta sig också hade minutmarginal till tvåan på sin avslutande slinga, blev marginalen till IFK Mora på silverplats inte mindre än två minuter och 37 sekunder.
Det kallar jag utklassning!
Det handlade mycket om Hudiksvalls IF även vid söndagens finaler i de svenska cuperna:
n Etta i jaktstarten blev som väntat Daniel Rickardsson, medan starkt spurtande Jörgen Brink körde upp sig till andra plats.
n I den totala sammanställningen för herrar - där landets elitåkare med sina många framträdanden i världscupen inte kan konkurrera högst upp - var det två andra herrar i den vackert blå skiddräkten som placerade sig överst: Fredrik Karlsson före Fredrik Jonsson.
Den här helgen har Glada Hudik sannerligen levt upp till sitt smeknamn.
Att Emil Jönsson inte skulle kunna matcha Rickardsson i ett skejtlopp över 15 km var väntat; bra av vår världssprinter att ändå bli trea.
Den riktigt positiva insatsen på herrsidan under helgens tävlingar har Jörgen Brink varit. Om jag vore i landslagscoachen Jocke Abrahamssons position, skulle jag ta ett samtal med Jörgen efter säsongen och kolla om den dubble vinnaren i Vasaloppet möjligen är intresserad av en seriös satsning på landslaget igen. Jörgen håller fortsatt hög nivå och med tanke på att han har kapacitet att både åka långa sträckor och äger en god spurt, tänker jag på honom som femmilare (och kanske i jaktstart med skidbyte) inför VM 2013, OS 2014 - och VM i Falun 2015.
Charlotte Kalla fick i sitt sista lopp för säsongen äntligen visa varför 10 km skejtåkning är hennes specialitet; Anna Haag och Ida Ingemarsdotter hade ingen chans när Kalla satte in sin stöt.
Magdalena Pajala gjorde ett bättre skejtlopp än tidigare i vinter, medan Jennie Öberg fick kliva högst upp på prispallen i cupen totalt. En vacker framgång som tillsammans med hennes övriga meriter i vinter skulle kunna ge Jennie plats i damernas första landslagsgrupp inför nästa säsong. Magdalena Pajalas lopp denna helg gör att hon bör få stanna kvar i A-truppen.
En tredje åkare från Piteå Elit, som aldrig getts en chans i någon av förbundets träningsgrupper men som ständigt nosar på skiktet under den absoluta eliten, är Mikael Norberg. Han är jämnårig (född 1988) med Jesper Modin med många år kvar i skidspåren. Mikael hade tre bra tävlingsdagar på Vallsberget - varför inte plocka in honom i Team 2015 med sikte på VM i Falun?