Imorgon springer PIF:s allsvenska damer ut till säsongens sista hemmamatch på LF Arena. Mot Vittsjö med omgivningar kanske av vit snö. Piteås fina hemmastatistik i vårmatcherna fick sig en präktig törn i och med 0-1-förlusterna mot Jitex och Linköping. Matcher laget kunde och borde ha vunnit. Då hade man till och med haft chansen att passera nykomlingssensationen Vittsjö i tabellen. Nu får Piteå hitta motivationen i att försöka passera Umeå IK och bli bäst rankade elitlaget på herr och damsidan norr om Solna och samtidigt främsta damgänget norr om Linköping. Inte illa i så fall av en i sammanhanget liten klubb som Piteå IF.
Känslan för dagen är att sportchefen Leif Strandh och tränarna Stellan Carlsson och Lennart Hedkvist får behålla merparten av dagens trupp kommande säsong.. Tre fjärdedelar av de lokala tjejerna i backlinjen har kritat på för en förlängning och rutinerade norskan, nåja hon känns som en pitebo numera, June Pedersen valde att förlänga två år. Det innebär att det i slutändan blir sex raka PIF-säsonger för June som absolut inte är någon halvdussinlirare.
Många av toppklubbarna Piteå ruskat om rätt rejält i säsongens möten kommer att tvingas banta sina trupper. Om Piteå lyckas behålla, förutom de redan klara, rutinerade pjäser som Sofie Persson, Josefin Johansson, Hanna Pettersson och Anna Westerlund ser det riktigt bra ut inför kommande säsong. De stora frågorna i dagsläget ligger kring backen Halbera Gisladottir och spetsspelarna Jennifer Nobis och Faith Ikidi. Tre helt olika frågeställningar.
Halbera Gisladottirs härliga vänsterslägga ger en plusdimension till spelet. Det är få damspelare förunnat att äga det tillslaget på bollen. Defensivt ersätter man Halbera alla dagar i veckan. I isländskans fall gäller det att väga upp och nedsidor mot varandra. Faith Ikidi är en världsspelare på sin position. Faith önskar enligt ryktet skriva ett längre kontrakt och normalt skulle vilken förening som helst jubla rakt ut. Ett treårs med Ikidi sänder signaler till hela damfotbolls-Sverige att PIF tänkt stanna längre än tre raka säsonger i eliten.
Tänk om det var möjligt att koka ihop någon form av "Rädda Ikidi-aktion". Det är fler än PIF som kan tänkas hitta en uppsida med Ikidi. Vad säger exempelvis länets fotbollsförbund och den lokala grenen av svenska kyrkan. När det gäller karaktären Nobis kan klubben bara hoppas att hon på något sätt blir kvar innanför väggarna. Om hon sedan spelar elva eller tjugotvå matcher nästa år är en annan sak.
Målvaktsfrågan är intressant. Maria Rönnbäck har varit säsongens stora positiva överraskning. Hon har allt utom tio centimeters ytterligare längd. Vore hon aningen större hade inte förbundskaptenen Pia Sundhage dragits med målvaktsbekymmer även om Linköpings Sofia Lundgren är riktigt bra.
Munksunds hockeydamer har förlorat fyra raka matcher, två vardera mot Brynäs och Leksand, efter succéstarten. Truppen i stort har tränat väsentligt tuffare än tidigare och det i sig kan förstås kräva sin attribut under första halvan av säsongen.
Det vore dock märkligt om inte Sara Lundström Jessica Wellborg, Emelie Jönsson, Lisa Ekberg, stjärnspelarna Rebecca Stenberg, Melinda Olsson, Emma Eliasson och alla de andra reser sig ur svackan. Helgens bortaturné mot AIK och Segeltorp blir en god fingervisning. Eliasson sitter nog med nyckeln. När man såg henne förra säsongen trodde man att det var en utklädd vass 15-16-årig kille som trampade runt i damrinkarna. Vilket flow!
Emma missade VM på grund av skada i våras och antingen är hon fortfarande hämmad av den eller så ligger hon efter med grundträningen. Den Emma Eliasson jag sett i höstens fyra hemmamatcher i LF Arena är inte den Emma som spelade Brynäs till final i våras. Vi lär få se mer av henne vad det lider.