Det är sådana bakslag en skidentusiast får ta emot. Vare sig man vill eller inte. Men den besvikelse vi som satt framför TV-apparaterna kände, kan säkert inte jämföras med det Charlotte Kalla och Marcus Hellner upplevde när den näst sista etappen i Tour de Ski avgjordes i lördags.
Båda hade ställt in siktet på att inför klättringen i Val di Fiemmes slalombacke skaffa sig en position som skulle räcka till plats på prispallen.
Att inte få konkurrera på lika villkor hör dock till den mindre roliga vardag som alla idrottare tvingas genomlida. Och längdåkning på skidor är en materialsport där förutsättningarna skiftar. Och där inte bara svenskar brukar vara drabbade. Men den här gången blev det extra tydligt. Synd på vallachefen, förre Strömnäsåkaren Larry Poromaa, och hans gäng som nästan alltid gör toppenjobb, kom bara ihåg fjolårets OS!
Med tanke på hur bra skidor många andra nationer verkat ha under Tour de Ski i förhållande till svenskarna, och då handlar det inte bara om lördagsloppet, är det lite ironiskt att svenska vallare har tungt ansvar både i Norge, i Kanada och i Polen. Möjligen var det här bakslaget en nyttig väckarklocka för att sätta fokus på tänkbara problem med utrustning och vallor inför VM i Oslo vid månadsskiftet februari-mars. Eftersom det i Holmenkollen vid den tiden kan bli ungefär samma vädertyp som nu i Italien. Såg någon uppgift om att de svenska vallarna ämnar åka dit på studiebesök fler gånger än vad man ursprungligen tänkt sig... fast: nog har väl vår elit både tävlat och tränat där så ofta under årens lopp att man kunnat bilda sig en uppfattning om åtminstone det väder och de fören som brukar vara där.
För Kalla och Hellner fladdrade inte bara sekunder och minuter utan även massor av sköna världscupspoäng för att inte säga tusenlappar iväg i lördags. Att de sen inte var särskilt motiverade för stordåd vid söndagens klättring är förståeligt; framförallt Hellner verkade oinspirerad.
Nu gäller det för landslagsledningen att ta det varligt med den trupp som förväntas bli VM-aktuell om halvannan månad. Lite oroligt är att det florerar förkylningar både här och var och att många verkar vara slitna inte bara på grund av Tour de Ski. Bakterierna i Storsjöns vatten har kanske satt sina spår trots att alla landslagsaktuella uppmanats till försiktighet.
Om det blev deppigt ur norrbottnisk synvinkel i Val di Fiemme, är det desto roligare att studera resultatlistorna från helgens cuptävlingar i Torsby:
Sofia Henriksson, fostrad i Storfors, tävlande för Strömnäs, är första året junior men var totalt överlägsen inte bara i sin klass utan även mot de äldre damjuniorerna. Och då handlar det om klassisk åkteknik, där Sofia för första gången åkte 10 km. Hon vann med 25 sekunder efter att ha lett med 40 några kilometer för mål men tagit det lite lugnare mot slutet.
Karl Edenroth, också Strömnäs, som till skillnad från Sofia verkar trivas bättre med fri åkteknik. I den avgörande uttagningen inför junior-VM om några veckor blev han tvåa. Kompisen Martin Bergström, som varit sjuk, kommer säkert igen till ungefär samma nivå.
Jennie Öberg gör sin andra seniorsäsong, har varit stabil hela vintern och blev nu näst bästa svenska i det klassiska loppet.
Till helgen blir det världscup i sprint i tjeckiska Liberec, där det var VM för ett par år sedan. Med tanke på att många som tävlat under Tour de Ski behöver reparera sina kroppar och få en mental återhämtning, vore det kul ifall både Jennie och Magdalena Pajala fick plats i laget. Liksom förstås Lina Andersson ifall hon är frisk. Eftersom Jesper Modin är given i truppen skulle det kunna bli en kraftig representation från Piteå Elit.
Samtidigt som förmodligen både Sofia Henriksson och Karl Edenroth har chansen att bli uttagna till JVM i Otepää om några veckor!