Nu regerar Hellner den stora skidvärlden
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det kan nämligen svänga fort i den här branschen. Även om jag inbillar mig att Sverige kommer att göra bra ifrån sig också under det kommande veckoslutet i Kuusamo.
Marcus Hellner har hittills i vinter vunnit allt som går. Och vid stafetten i går använde han exakt samma taktik som Petter Northug gjorde för två år sedan mot just honom själv: växlade tempo i sista uppförskörningen så att han fick det försprång som krävdes inför upploppet.
Det är Marcus som regerar i skidvärlden just nu. Han ser rysligt stark ut och en ny jämförelse mellan hans vinst i 15-kilometersloppet för två år sedan och nu i lördags är på sin plats. 2008 fick han bäras ut från målområdet och togs om hand av läkare. Den här gången gjorde Marcus en elegant stoppsladd över mållinjen innan han vände sig mot loppets tvåa, schweizaren Cologna, och tackade för matchen.
Vad som är intressant för Hellners del blir att se om och i så fall hur mycket han har förbättrat sin klassiska åkteknik. Efter vinsten för två år sedan blev han 45:a i Davos i sitt första klassiska lopp i världscupen. I fjol hamnade han på 25:e plats (i ryska Rogla) vid motsvarande debut.
Nu tror både Marcus själv och hans tränare att han - precis som kompisen Daniel Rickardsson förbättrat sig i skejtåkning - gjort stora framsteg med sin klassiska åkning. Framförallt tack vare bättre stakförmåga. Ska Marcus vara med och konkurrera om vinsten i den totala världscupen (med framförallt Northug och Cologna) måste han också bli betydligt vassare i den traditionella stilen.
Men emellanåt måste han också ta poäng i sprint. I Kuusamo, där det tävlas över tre dagar, står både sprint och distanslopp i klassisk teknik på programmet. Ändå, med tanke på det hektiska program han haft så här i början av säsongen, skulle jag nog vilja rekommendera Marcus att enbart åka det avslutande 15-kilometersloppet med specialtekniken. Det stundar viktigare uppgifter och jag tror mig veta att han förutom vinterns huvudmål, VM i Oslo, gärna vill förbättra sin 4:e placering från Tour de Ski förra vintern.
Charlotte Kalla fick den här gången spela en mer undanskymd roll på Hellnerstadion än för två år sedan. Det finns två förklaringar till detta och den främsta är att Marit Björgen, som för all del oftast brukar vara i tidig form, såg ruggigt stark ut. Till och med bättre än i mitten av förra decenniet då norskan i princip var oslagbar.
Kalla var chanslös mot Björgen, men förmodligen - och det skulle i så fall vara den andra förklaringen - har hon en hel del kvar till sin bästa form. Hon dansade inte fram i terrängen som man brukar se henne när hon är på topp. Att hon ändå lyckades bli tvåa både i milloppet och på slutsträckan i söndagens stafett, visar att det finns kapacitet till att hålla sig i den absoluta världstoppen. Och till skillnad från Björgen kommer Kalla liksom Hellner att ställa upp i Tour de Ski. Det var ju där hon i Val di Fiemmes slalombacke för två år sedan skejtade sig in i svenska folkets hjärtan.
För Piteå Elits toppnamn, Jesper Modin och Magdalena Pajala, kan det konstateras att mycket återstår innan de når fjolårets form. Men båda bör få åka sprinten i Kuusamo och även för dem gäller att det faktiskt är tre månader fram till VM-veckorna i Holmenkollens terräng.
Lina Andersson tvingades, och det låter tyvärr alltför välbekant, att lämna återbud. Låt oss hoppas att det är något snabbt övergående.
Rikard Andreasson, Laisvalls nyförvärv, gjorde bra lopp båda dagarna i Gällivare. Han var endast tio sekunder från att ta poäng i det individuella loppet och åkte därefter övertygande på sista stafettsträckan i Sveriges andralag.