Northugs guldryck gav svenskt silver
Ryssen Legkov hade tidigare spagetti i benen efter Södergrens hårdkörning som verkligen sållat agnarna från vetet, men han hade förmodligen ändå slagit svensken i en spurt om silvermedaljen. I försöket att följa Northug blev dock ryssens ben så fulla av mjölksyra att han inte klarade av att hålla balansen i den sista lilla nedförskörningen.
Det var bara att tacka och ta emot för Anders, som nu kan ståta med två silvermedaljer i VM. Den förra tog han på femmilen vid VM 2003. Nu återstår två lopp för Anders i detta mästerskap: tredje sträckan i fredagens stafett samt femmilen två dagar därpå. Han kan och bör vara inblandad i nya medaljfester.
Petter Northug ser sannerligen oslagbar ut när det handlar om lopp med gemensam start. Frågan inför fortsättningen av detta VM är
1) lyckas hans landsmän ge honom kontakt med täten efter tre sträckor i stafetten; i så fall är utgången given,
2) är han tillräckligt tuff för att hänga med Södergren när denne med all säkerhet drar upp tempot på femmilen?
Det är en sak att orka en tremil med stundtals ganska behaglig fart. Det är en annan att belasta kroppen med ytterligare en timmes hård körning. Ska svensken, eller någon annan, lyckas knäcka Petter Northug är det just genom intensiv och gärna ryckig fart där tempot skruvas upp på max efter 40-45 kilometer.
Frågan är också ifall Northug, till skillnad från Södergren, kommer att åka något av sprintloppen. I så fall kan han vara ganska mör i kroppen inför femmilen.
Anders Södergrens vanliga taktik, att härska och söndra, lyckades alltså i går. Men ska han själv få nöjet att stå överst på medaljpallen måste han få hjälp med farthållningen från någon av de övriga nationernas toppåkare. Tyvärr resonerar dock de flesta som Northug, "svensken gör grovjobbet", och smyger med i klungan.
Formstarka herrar i detta VM som tysken Angerer, finländaren Heikkinen, italienaren Di Centa och slovaken Bajcicak borde också ta sitt ansvar. I varje fall om de vill hänga av Petter Northug innan det drar ihop sig de avslutande 2-3 kilometrarna.
Svenskarna och kanske framförallt vallateamet, med bland annat förra piteåkarna Larry Poromaa och Urban Lindgren i nyckelroller, fick som helhet en skön revansch för de tidigare mindre lyckade VM-dagarna. Alla åkte in bland de 20 främsta och Sverige syntes under större delen av loppet i tätposition. Johan Olsson offrade dock mycket krut i det klassiska momentet, där även Marcus Hellner - liksom Charlotte Kalla på lördagen - tvingades slita alltför ont för att vara stridsberedd inför den fria åktekniken.
Marcus hade ändå, med sin vassa finish, kunnat vara med och konkurrera om en plats bland de tio främsta ifall han inte ramlat mot slutet. I stället blev han passerad av både Johan Olsson och Mathias Fredriksson. Denne var i sin tur ordentligt avhakad under den klassiska delen, men tack vare att det länge gick långsamt på den andra etappen åkte Mathias ifatt och hade faktiskt bättre tid än samtliga konkurrenter i den fria åktekniken.
Nu blir det en vilodag i Liberec. Därefter borde det kunna ramla in ytterligare glitter till den svenska besättningen. Först genom individuell sprint, sen med lagsprint på onsdagen. Rapporter om att även Mats Larsson drabbats av magsjuka är dock oroande.
Torsdagen och fredagen ägnas sedan åt de med stort intresse emotsedda stafetterna, varefter veckoslutet ser de två långloppen. Låt oss hoppas att Anders Södergrens silver ger mersmak i svensklägret. Det är ju också i de grenar som återstår som Sverige på papperet förfogar över sina största möjligheter att knipa medaljer av olika valör.
Så jobbar vi med nyheter