Norrbottningar i huvudrollerna
Först var det Jesper Modin och Charlotte Kalla som fick massornas bifall vid fredagens öppning. När sedan Jesper inte fick agera i sin favoritteknik, den gamla klassiska, tog till att börja med Marcus Hellner över det svenska soloframträdandet på lördagen. Han återkom i samma roll vid söndagens finaler, dock med något återhållen auktoritet.
Kalla, som hade litet av en mellandag på lördagen, visade upp nya krafter vid söndagens föreställning. Hade det gällt en teaterpjäs skulle hennes utspel (och bronsplats) ha föranlett ett stort antal inropningar.
Att de gamla skolkompisarna från skidgymnasiet vid säsongsfinalen nu fick upprepa något av den succé de gjorde vid världscupens premiär i Gällivare på förvintern kom säkert som en välkommen gåva för båda. Vintern har bjudit på berg- och dalbana för både Hellner och Kalla. Ingen av dem prickade in formen riktigt rätt till VM i Liberec, även om båda gjorde ett par utmärkta lopp. Hellner i sprinten (5:a) och Kalla i stafetten, där Sverige vann brons efter norrbottniskans magnifika lopp på sista sträckan.
Nu fick båda ett nytt kvitto på var de står i den internationella konkurrensen. Båda räcker till när de är i form och allt stämmer. Vid nästa års OS i Vancouver får de sina specialdistanser - 15 respektive 10 km med fri åkteknik - redan första tävlingsdagen. Bra insatser där skulle kunna lägga grunden till ett helt annat mästerskap än det Sverige, tre medaljer till trots, tvingades genomlida i Liberec.
Den nya finalformen för världscupen har kommit för att stanna. Just i Falun fick den dessutom extra dramatik genom att det blev tunga favoritfall för Petter Northug och Petra Majdic. Båda var oväntat bleka och Northug åkte med huvudet under armen när han, precis som vid den lyckosamma femmilen i Trondheim, direkt gick på knockout och försökte vinna det första spurtpriset.
Han hade inte räknat med effekterna av mördarbacken.
Schweizaren Dario Cologna, som under sina pojkår enbart satsade alpint, började inte åka längd förrän vid 16 års ålder. Till skillnad från Northug har Cologna förmågan att hålla fart på egen hand i sina lopp. Därmed åker han bra både i tävlingar med gemensam och med individuell start.
Justyna Kowalczyk äger ungefär samma egenskaper. Hon är dessutom den i världseliten som tävlar överlägset mest. I vinter började hon redan i Bruksvallarna, för övrigt med att besegra Charlotte Kalla dubbelt. Förutom att ha åkt vartenda lopp i världscupen deltog hon i Tour de Ski och till skillnad från många som inte tävlade där åkte hon även över till för-OS i Vancouver. Hela tiden har formen funnits på plats. Och nu fick polskan, som var avstängd för dopning för några år sedan, sin belöning för slitet.
Till helgen blir det SM i Åsarna. Där tillhör Piteå Elit favoriterna i damstafetten. Men i helgen dök en oväntad konkurrent upp. IFK Tärendö har nämligen fått ett nyförvärv i gamla storåkaren Karin Ersson, före detta Öhman, silvermedaljör vid junior-VM i stafett 1989 i Hamar - då vann Niklas Jonsson silver individuellt - och svensk mästarinna i jaktstart 1996. På den tiden representerade hon Stockviks SF.
Nu jobbar Karin sedan några år vid skidgymnasiet i Gällivare och tävlade i helgen framgångsrikt för Tärendö vid Norrbottens DM i Kalix. Hon kan vara skillnaden mellan en exempelvis fjärde-femte och en plats överst på medaljpallen.
Trion Karin Ersson, Mia Eriksson och Charlotte Kalla blir något att bita i för både Piteå Elit och de övriga (Åsarna, Östersund?) som tänkt sig att konkurrera om guldmedaljen.
I Åsarna står även de två längsta SM-distanserna på programmet. Med tanke på det intensiva program våra elitåkare haft den senaste tiden, kanske det inte är med någon större entusiasm många av dem ställer sig på startlinjen. Thomas Wassberg är ansvarig för banan och sägs ha lagt in extra krävande motbackar i den redan tidigare erkänt tunga Åsarnaterrängen...!
Så jobbar vi med nyheter