Minns alla storheter
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Motståndare var storfavoriten Umeå FC som någon säsong innan tvingats ta steget ned från allsvenskan till ettan. Tidigare allsvenska storheter som Djurgården och Degerfors besökte Kvarnvallen och bland spelarna minns vi en ung Kennedy Bacircioglu som managerades i Assyriska av Peter Antoine.
Det går att raljera en hel del om den säsongen. Nuvarande PIF-tränaren Martin Eriksson klappade in en boll mot Djurgården på Stadion i Stockholm och kollegan Leif Strandh var fortfarande publikfavorit i sitt Hammarby på Söderstadion.
PIF-hissen ramlade några våningar mellan 1998 och 2007. Inte så långt som det gick att ramla, men bara några få våningar från källaren.
Det var från den nivån Martin och Leffe med hjälp av Rickard Westerberg tryckte på hissknappen som visade vägen uppåt.
God assistans hade grabbarna av forwarden Victor Brännström som via Helsingborg och Boden hittat hem till Piteå IF.
Martin och Leffe var ju riktiga lirare på olika nivåer under sina respektive karriärer och ingen kan ju påstå att PIF:s unga gäng sparkade hem division III ifjol. Bollrullningen och liret satt i framsätet och det är den riktningen färden troligen tar sin väg den här säsongen också. Innan grabbarna känner sig färdiga med sitt PIF-bygge är jag rätt säker på att klubben kommer att tafsa på toppen av division 2. Ja, kanske till och med ett steg längre än så även om det tar ett par år.
25-årige Brännström är förstås en nyckelspelare. Han sparkade och nickade in hela 23 bollar i seriespelet ifjol, men innan jag ställer mig in i kören som lovsjunger honom som en av de främsta piffarna genom tiderna vill jag se mer kliniska och effektiva avslut nu när motståndet skärps.
Piteå IF:s trupp ser intressanta bollskickliga spelare över hela linjen. Joakim Lundström och målvakten Fredrik Enberg är mogna spel i en högre division redan idag och många av de yngre korten är under kraftig utveckling.
Rutinerade Anders Sandlund hoppade in och spelade sitt livs fotboll i försvarsledet under en period förra säsongen. Nu har Anders tackat för sig och det blir spännande och se om PIF-elvan tätat den luckan när seriepoäng står på spel.
Det PIF saknade ifjol och fortfarande saknar är en rutinerad defensiv "spindelman" med stor arbetskapacitet.
Den typen av spelare som lyfter ett lag är dock ingalunda lätta att hitta. Önskemålet är ungefär av den art när hockeylag högt upp i systemet vill ha en högklassig center eller en puckskicklig power play-back. De flesta vet hur de ser ut och agerar, men det kostar.
PIF-tränarna började i stort sett från noll inför fjolåret och flera av ungtupparna hade inte varit i närheten av A-lagsfotboll. Det är utifrån den vinkeln PIF ska bedömas i år.
Visst finns risken för strid långt ner i tabellen, men jag tror inte att Strandh och Erikssons lagbygge ramlar ur. I längden lönar det sig att rulla boll med tanke och det är den sortens fotboll som de gubbarna prioriterar.
I höstas var Piteå IF snäppet under Infjärdens klass. I vinter och i vår har laget vunnit en träningsmatch rätt så komfortabelt medan det var klar fördel Infjärden i en oavgjord match på LF Arena-plasten.
Innan premiären känns det som om ISK kan spela ut en starkare giv, men framtiden är nog ändå Piteås. Även om det ter sig fjärran att allsvenska storheter kommer till LF Arena i kamp om seriepoäng som de där gångerna för tio år sedan...