Magdalena bör vara klar för OS
Jag erkänner det gärna. Jag hade inte trott att det skulle kunna hända redan i år, men nu är Magdalena Pajala med stor säkerhet klar för att få åka till OS. Jag kan inte tänka mig att den svenska olympiska kommittén, som slutgiltigt nominerar truppen, går förbi stjärnskottet som fostrats i Strömnäs GIF.
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Magdalena lyckades faktiskt nå en bättre placering än Jesper denna gång. Både i kvarten - där de visade sin kompetens genom att bli sexa och sjua - och i den slutliga resultatlistan. Jesper hade ingen lycka med positionerna när det drog ihop sig till spurt i hans kvartsfinal. Men han har totalt ändå trappat upp ett par steg i kvalitet under denna vinter och dragit Magdalena med sig till ytterligare något steg. I fjol fick Magdalena chansen i två sprintlopp i världscupen, båda på nordisk mark. Ingen gång klarade hon kvalet. Först blev hon 38:a i Lahtis i ett lopp med fri åkteknik, sen förarglig 31:a, just utanför kvartsfinal, i Trondheims klassiska lopp.
Frånsett en tävling i Skandinaviska cupen med måttlig konkurrens i Riga, där både hon och Jesper vann sina lopp, var Magdalena förmodligen mest nöjd med att bli sprintsexa vid SM i Sundsvall i fjol. Nu är det inte många dagar kvar innan hon får visa sina nya färdigheter vid SM på hemmaplan, i Vallsbergets terräng, där SM i sprint avgörs kommande lördag.
Dessförinnan ska Magdalena vid onsdagskvällens invigning åka sprintstafett i par med Lina Andersson. En Lina som förhoppningsvis tillfälligt tappat sin form. För henne handlar det om att få vara frisk fram till OS; i så fall är jag inte ett dugg orolig. Lina brukar vara duktig på att pricka in sina säsongstoppar till mästerskap och kunna göra det under kort tid.
Möjligen finns förkylningar och intensiv träning bakom den tappade kapaciteten. Men för att få åka både sprinten och stafettens startsträcka i OS måste Lina kliva upp ett par snäpp jämfört med vad hon visade i Otepää.
Kanske kommer bättre besked redan till SM?
Härliga besked var annars vad som visades framförallt av tjejerna, både i distanslopp och sprint, under helgen i Otepää. Charlotte Kalla tog sin bästa placering i världscupen i sin sämsta teknik. Men hennes och de övrigas lopp på lördagen - med 17:e plats för Magdalena Pajala efter en tuff inledning - överskuggades av den uppvisning som 20-åriga Hanna Falk stod för i sprint.
Hanna blir Sveriges enda olympiska deltagare i Vancouver som fortfarande pluggar i grundskolan. Hoppas att hennes rektor vid skidgymnasiet i Torsby ger ledigt över OS-vistelsen. Visserligen hade Petra Majdic både Tour de Ski och lördagsloppet i benen när hon utmanades i spurten av den unga svenskan. Men sedan Majdic slog igenom i världseliten är nog detta första gången hon blivit besegrad i sin specialitet, stakning på upploppet. Vilken härlig syn!
Emil Jönsson gav kort därpå ett nytt kvitto på sin nyvunna form genom att besegra världsmästaren Ola Vigen Hattestad i något som verkligen kan betecknas som man mot man. Emil bör ha ett mentalt övertag mot norrmannen, inte minst med tanke på att han i fjol vann över honom just på de olympiska banorna. Men Hattestad har börjat få upp farten till skillnad från sina landsmän som väl aldrig setts så bleka som i går. I fjol tog Norge de fem första platserna just i Otepää; nu hade man en åkare i semifinal! Det stundar säkert räfst- och rättarting inför de norska mästerskap som i veckan ska avgöras samtidigt som de svenska.