Det är den tiden. Den jag inte riktigt kommit över ännu, när form är värd sin vikt i guld. När jag mediterade iväg till varma augustidagar. Då allt kändes just sådär, som det sig bör. Det där som har med livet att göra. Viktigt och på allvar, om än med ett öga som lyser av glädjen att tävla igen efter sju månaders försäsong med ett stort jobb som genomförts.
Bruksvallarna bjöd i vanlig ordning på fina tävlingar. Många väntade, men även lite smått oväntade resultat. Detta är typiskt för en premiär då vissa verkligen lyckats toppa och träffa formen. Med allt vad det innebär fysiologiskt, det är en annan bok. Många såg säker ut i sin åkning trots tidiga tävlingsdagar. Och det är just det man söker under de inledande tävlingarna, känslan i åkningen.
Resultatet speglar alltid hur bra du är för dagen, men känslan är något som betyder minst lika mycket. Du kan ramla ihop i målfållan och känna att tekniken inte alls stämde överens eller att du hamnat i känslan av harmoni mellan fart och teknik. Det är liksom de två alternativ som finns på den här nivån, och man strävar såklart efter perfektion och minimalt energispill. Framförallt för den inre tryggheten, att våga lite på vad man själv går för. Någon typ av spåkula för kommande vintermånader.
En vi med blotta ögat såg det på i helgen var naturligtvis Piteå Elits Charlotte Kalla. Väldigt glädjande att det syntes så pass klart i den klassiska åkningen där hon vann med 37 sekunder. För att på favoritdistansen dagen efter svara upp med en vinstmarginal på 58 sekunder och fullborda en trippel med seger i skatesprinten. Det säger mycket om denna tjejs försäsongsträning. Tyckte mig se de där gnistrande ögonen hon hade 2008.
Piteå Elit visade upp några fina placeringar dagarna igenom. Stack ut gjorde Mikael Norbergs 17:e plats på 15 fristil där han visarde att han tagit ett steg närmare landslaget. Han hade endast minuten upp till för dagen suveräna Tiio Söderhielm.
Magdalena Pajalas övertygande tionde plats på 5km individuell start i klassisk stil och en fin femteplats i sprinten var ett kvitto som hon är betydligt mer nöjd med jämfört med fjolåret. Mia Eriksson blev elfte tjej på 5km klassiskt, hon har också haft en problemfri och bra träningsperiod.
Jennie Öberg gjorde en stabil insats trots sin förkylning tätt inpå och var 14:e fredag, tappade dock lite mark under lördagens längre distans.
På herrsidan för Piteå var som nämnt Mikael Norbergs skatelopp och Martin Bergströms 21:a plats på 10km klassiskt respektive 14:e plats i sprintkvalet de främsta placeringarna. Johan Westerlund hade självförtroendet från gångna helgen då han tävlade i finska Muunio och gjorde det med besked. Där var han bara någon ynka sekund från att kvala in till sprintfinalerna i ett 250 personer starkt startfält. Även ett bra resultat på 10km klassiskt där han var 34:a endast slagen med 1.10 av Alexey Poltaranin. Tyvärr satte sjukdom käppar i hjulet i Bruksvallarna och han fick lämna efter första dagen.
Marcus Hellner valde att stanna och tävla i Gällivare efter lägret i Bruksvallarna men utan större motstånd. Marcus är så rutinerad nu så jag tror vi får se honom i exakt samma slag nästa helg i Kuusamo som han skulle varit i om han valt att tävla i Bruksvallarna som uppladdning. Viktigt att följa planen inför stundande OS.
Det gör även vår VM-kung Johan Olsson som haft lite sjukdomsproblem och valde att träna istället för att stressa igång någon tävling.
Många positiva och roliga intryck summeras efter gångna helgen. Bland det bästa var att få se Daniel Richardsson på andraplats i 10km klassiskt efter hans tragiskt otursdrabbade sommar. Nu är det bara att vänta in Rikard Grips uttagning för nästa helg, prioriterade är uttalat åkarna inom landslagsgrupperna. Detta klargörs idag.