Tendensen förra vintern var tydlig: Charlotte Kalla fortsatte att tappa mark mot Marit Björgen och passerades även av Therese Johaug. Eftersom Justyna Kowalczyk dessutom vann fjolårets världscup, ser det i teorin svårt ut för Charlotte Kalla att vara med i striden om pallplatser i vinter.
Bästa chansen är på 10 km med fri åkteknik, den distans som nu står på programmet vid världscupens öppning i Sjusjöen. Där har svenskan visat upp en suverän serie de senaste åren toppad med olympisk vinst 2010.
Men i duell med Marit Björgen har Kalla alla odds emot sig. Dels har norskan vunnit världscupens två senaste premiärlopp, dels var hon förkrossande överlägsen förra vintern. Inklusive stafetter och VM stod de 20 gånger på samma startlinje. Bara en gång, vid sprinten i Drammen strax före VM, lyckades Kalla åka in före; de blev 3:a respektive 5:a.
Det förtjänar nämnas att Björgen i dessa 20 lopp vann 15 gånger! Totalt hade norskan förra vintern inte mindre än 23 vinster. Att det inte blev totalseger i världscupen beror helt och hållet på att hon avstod från Tour de Ski för att samla krafterna inför det hemma-VM som resulterade i fyra guld- och en silvermedalj.
I år har hon sagt sig prioritera världscupen och därmed även Tour de Ski. Det är bara - förutsatt att Björgen åker som i fjol - för de övriga att utmana om andraplatsern.
Sedan förra vintern har den internationella dameliten tunnats ut. Italiens lag är i spillror sedan Arianna Follis och Marianna Longa slutat, dessutom behöver våra sprintäss inte tampas med Petra Majdic längre.
Men det kommer ju ständigt nya namn - och de allra flesta från vårt grannland i väster. Där finns en uppsjö av unga talanger.
Även Finland har producerat några yngre duktiga tjejer de senaste åren. Så vi kan nog vänta oss många nordiska namn högt upp i damernas prislistor i vinter.
För Charlotte Kallas del tycker jag dock inte att hennes premiär i Bruksvallarna, trots segern, såg särskilt imponerande ut. Inte om man ska döma av hennes segertid ställd mot det övriga startfältets.
I fjol vann hon motsvarande lopp med 50 sekunder. Även om banan inte var exakt densamma i år, rymdes nu tolv motståndare inom samma marginal.
Världscupens tre senaste premiärer på den här distansen har sett samma par på de två översta pallplatserna med Björgen högst upp två gånger. Beroende på i hur tidig form Johaug är och hur Kowalczyks tre vinster i finska Muonio ska värderas, kan Charlotte få det tufft att försvara de tre senaste årens framgångar.
I modern tid har ingen svensk längddam vunnit världscup i Norge; Lina Andersson (sprint 2002 och 2005) och Kalla (30 km 2008, 10 km 2010) är bäst med andraplatser. Så skulle Tärendös stora, lilla stjärna mot förmodan vinna, skriver hon svensk skidhistoria. Den senaste att segra i Norge var Toini Gustafsson 1968.
Det är lika många år, 43, som det tog för England att besegra Sverige i fotboll...
Redan som junior visade Charlotte Kalla att fristilsteknik och lopp upp till 10 km passade henne bäst. Hon vann två individuella titlar och båda sina stafettsträckor i JVM under de två sista junioråren. Och som senior har hon alltid varit med bland de främsta på 10 km.
Distansen förekommer inte så ofta, men resultaten talar ett tydligt språk: 5 vinster i världscup (och OS), 4 andraplaceringar och 1 tredje. Nationellt, i SM och cuper, har Kalla sopat rent på samma distans under sin seniortid: sju vinster på sju starter.
Räknar man dessutom in hennes sträckplaceringar i stafett åren 2007-2011 utökas raden av segrar ännu mer: 11 vinster, 4 andraplatser, 1 tredje och 2 fjärde.
Charlotte Kalla skulle vara fristilsteknikens okrönta drottning - hon blev ju faktiskt olympisk mästarinna vid det senaste mästerskapet i grenen - om det inte vore för en viss Marit Björgen från Rognes IL i Norge...