Kalla inte sämre - bara mindre bra
Efter de två dagarnas urladdning ställde Kalla om formtoppen mot Tour de Ski. Det betyder att intensiv träning just nu är viktigare än att prestera på topp i alla väder. Förmodligen kommer en liknande reaktion efter Tour de Ski vid årsskiftet.
Ytterligare ett par förklaringar:
Kalla är fortfarande klassen bättre i den fria åktekniken. Hon har svårt att hävda sig mot de allra bästa, typ Kuitunen, med diagonalåkning. Det kan tyvärr visa sig avgörande i Tour de Ski som har slagsida mot klassiska distanser i år.
Ovanan vid hög höjd kan också ha spelat in i La Clusaz på lördagen. Norrbottniskans krafter tröt överraskande snabbt.
Stor skillnad visade Kalla i stafetten ett dygn senare. Då var det samma sprutt i åkningen som i Gällivare och då hade inte den norska segrarinnan Steira från det individuella loppet en chans när det drog ihop sig mot slutet.
Marcus Hellner visade liknande fighting spirit på sin slutsträcka i herrstafetten. Men han ställdes mot en herre som verkar vara hart när omöjlig att komma till tals med när det drar ihop sig till slutspurt, norrmannen Petter Northug. Dessutom har denne en taktisk förmåga som överglänser alla motståndares. Även om man som åskådare tycker att han borde kunna agera farthållare och inte alltid överlåta åt andra att sköta den detaljen, så är det i slutändan resultatet som räknas.
Där är Petter Northug bäst i världen just nu.
Ska någon besegra Norge i en stafett gäller det att åka ifrån norrmännen på de tre inledande sträckorna. Northugs enda svaghet är att han har svårt att hålla fart på egen hand. I Gällivare var det Marcus Hellner som drog upp honom till täten på fjärde milen för att sen bli slagen i spurten. Ändå har Hellner en dokumenterat bra avslutning.
Anders Södergren är ett motsatt exempel jämfört med den explosive gutten. För Anders blev införandet av masstarter för några år sedan rena förskräckelsen. Med individuella starter är kanske svensken världens bäste skidåkare, åtminstone på längre distansen och när han är i form. Men i masstarter är det han som först splittrar fälten och sen bäddar för spurtkanoner typ Northug.
Det bästa med Anders Södergren denna helg är annars att han så snabbt visade sig kunna komma tillbaka efter den operation som han tvingades till för ett par veckor sedan. Läkköttet är gott.
I gårdagens stafett var det Anders som bäddade för att Sverige med hjälp av Hellners briljanta avslutning lyckades ta världscupens näst finaste pallplats två stafetter i följd. Tyvärr saknar Sverige en riktigt vass startman, även om Daniel Rickardsson gjort bra ifrån sig i de två stafetter han åkte hittills. Mats Larsson eller Mathias Fredriksson i gammal god form är en nåd att stilla be om inför VM i februari.
Då, i Liberec, tror jag att Piteå Elits Lina Andersson också kommer att åka betydligt bättre på startsträckan än vad hon gjorde i Frankrike i går.
Att bli femma är skapligt, men att få stryk med mer än en minut ser inte lika bra ut. Men jag inbillar mig att den höga höjden spelade både Lina och några andra tjejer fula spratt. Polskan Kowalczyk är visserligen bra, men hon ska inte kunna utklassa motståndarna på det här sättet under normala förhållanden.
n
Så jobbar vi med nyheter