Jesper och Lina hängde med bra
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Framförallt får Petter Northug ytterligare favoritbelastning inför säsongens fortsättning. När han kan vinna ett klassiskt lopp med individuell start, vem ska då kunna stoppa honom från att ta hem de mass- och jaktstarter som står på programmet både i OS och i världscupen här framöver?
Vinsten i går hade bragdstämpel över sig. Inte ens Northug själv hade nog trott på den utveckling loppet fick - inte förrän ett par kilometer återstod. Då började fradgan spruta ur munnen ungefär som den brukar vid lopp med gemensam start. Och då verkar det bara kunna sluta på ett sätt. Med seger.
För Sverige men även för norrbottningarna och Piteå Elit var det stolpe ut i Kuusamo. Inte minst i lördagens sprint. Emil Jönsson avstod sprintfinalen på grund av en lättare skada; klokt att inte äventyra säsongens fortsättning. Jesper Modin, känd som balanskonstnär på skidor, trattade på ändan i sin kvartsfinal. Lina Anderssons årsdebut i världscupen var visserligen sisådär, men efter diverse problem inför säsongen gav de här två dagarna ändå bra besked.
Åttonde plats i sprintens prolog och tredje bland svenskorna i milloppet stärkte Linas aktier både vad gäller platserna i det svenska sprintlaget och en av de klassiska sträckorna i den olympiska stafetten.
Samma sak med Jesper. 22:a plats på 15 km låter kanske inte märkvärdigt. Men dels var det första gången har tog poäng i ett distanslopp i världscupen, dels blev han faktiskt bäste svensk. Klart att Jesper måste ha vunnit pluspoäng hos de svenska coacherna; hade det funnits en stafett till i världscupen före OS skulle han just nu ha varit given som startman.
Han har ju också i ett par prologer i sprint visat sin kapacitet: etta i Bruksvallarna och nu femma i Kuusamo. I dagens stafetter måste den som får förtroendet att åka en startsträcka vara snabb i starten och Jesper har dessutom, han var tvåa på SM-femmilen i fjol, visat att han äger nödvändig styrka. Det enda som möjligen saknas är rutin.
Före OS finns 15 km med klassisk teknik endast en gång på programmet i världscupen. Det är i Otepää den 16 januari, veckan före SM i Piteå. Där, och i Piteås SM-jaktstart, då ju den inledande delen avgörs med klassisk teknik, skulle Jesper kunna bevisa att han är värdig en plats i det olympiska stafettlaget.
Oroande ur svensk synvinkel var herrarnas klena insats på 15 km i går. Anders Södergren har mycket kvar innan han är i fjolårsform, detsamma gäller Johan Olsson.
Men den här tiden på året och inför ett mästerskap brukar mycket vara sig olikt. Fjolårets världsmästare på 15 km, Andrus Veerpalu, hamnade placeringen bakom Jesper Modin. Förra helgens tvåa i Beitostölen, fransmannen Vittoz, blev 39:a. Dario Cologna, som vann den senaste världscupen totalt, var nästan halvminuten långsammare än Jesper och på 34:e plats.
Många av de aktiva, inte minst de mer rutinerade, har OS i Vancouver som sitt absoluta mål. De tar framförallt de inledande loppen i världscupen som träning och ett bra sätt att få upp tempot. Säkert är det därför de nämnda liksom på damsidan namn som Virpi Kuitunen, Shevchenko och Claudia Nystad inte hänger med just nu.
Charlotte Kalla håller dock stilen. Hennes nionde plats nu kan jämföras med fjolårets 15:e på samma distans i Kuusamo. Hon har tagit ett kliv framåt i klassisk teknik, vilket kan betyda mycket när summeringen för världscupen ska göras i Falun om knappt fyra månader.