Kommunerna har själva fått ange vilka uterinkar som finns och är spolade/ska spolas i vinter. Isytor och privata uterinkar räknas inte in.
Norrbottens kommuner uppger att totalt 34 uterinkar är igång i vinter som kommunerna antingen driftar själva eller ger bidrag till föreningar som har hand om det. En del är kopplade till skolverksamheten.
Här är hela listan!
Arjeplogs kommun
Antal: 1
Vid Sporthallen
Kommentar:
– Många nyttjar rinken och på Facebook ser jag ofta att det läggs ut tider för att spela. Det är viktigt att vi har den kvar, säger Christina Sundqvist, chef för kultur- och fridstidsförvaltningen i Arjeplog.
Arvidsjaurs kommun
Antal: 0
Kommentar:
– När jag var barn fanns det flera, men i dag har vi ingen uterink kvar på samhället. Vi har istället gjort en uteisbana utanför isladan. Den har ingen sarg men det är snövallar runt och den är belyst fram till 23.00. Vi är även upplogat en isbana på Nyborgstjärn som är jättepoppis. Det är dock inte i kommunens regi, säger Katarina Landstedt, kultur- och fritidschef.
Bodens kommun
Antal: 4
Svartbjörnsbyn
Trångfors
Harads
Torpgärdan
Kommentar:
– Vår önskan är att ha möjlighet och ekonomiska resurser för att hålla fler isytor öppna än vad vi gör i dag. Vi ger pengar till föreningarna för att driva dessa, men på senare år har föreningarna börjat tacka nej för de tycker inte att det är värt jobbet, känns det som. Jag vet inte hur det ser ut i våra grannkommuner men tittar jag på aktivitetsstöden som vi betalar ut till hockeyn i Boden så har de nästintill halverats de senaste åren. Det är jättelite ungdomar som spelar hockey i Boden nu jämfört med förut, säger Staffan Eklund, avdelningschef på kultur, fritid och unga, KFU.
Vad tycker du om kommunens utbud på rinkar?
– Utan att vi ska banka oss på bröstet i Boden, men utifrån folkmängden har vi i jämförelse med våra grannkommunen tillgång till mycket mer än de andra. Tittar bara på idrottshallarna – vi har tider över på kvällarna.
Gällivare kommun
Antal: 1
Koskullskulle
Kommentar:
– Vi har en riktig isrink i Koskullskulle som har en sarg från gamla ishallen. Vi har också tre playgrounds som vi spolar upp och som har rink men är inte fullstora. De ligger på Sjöparksområdet, Myranskolan och Tallbackaskolan. Vi spolar också en isbana mitt på torget, säger Roger Hamstig, enhetschef på fritidsnämnden.
Hur mycket används uterinken i Koskullskulle?
– Vi för ingen statistik men den är relativt välbesökt. Vi har en hemsida där du kan kolla när den är spolad.
Haparanda kommun
Antal: 1
Karungi
Kommentar:
– Vi har bara en sarg på isbanan i Karungi, men vi har åtta utebanor i kommunen. Det känns bra att kunna erbjuda både gamla och unga möjligheten att åka skridskor, med eller utan rink, säger Daniel Fälldin, chef för kultur och fritid.
Jokkmokks kommun
Antal: 0
Kommentar: Det finns inga underhållna uterinkar som kommunen står för. Det har funnits både i Murjek och inne i Jokkmokk, men det är ett antal år sedan. Den i Jokkmokk försvann när de byggde isladan nere vid idrottsplatsen. Däremot finns en uppskottad sjö i Jokkmokk och så håller vi på isa en yta utanför en skola, säger Magnus Vannar på kommunen.
Varför försvann de?
– Bristande underhåll och de förhöll. När ishallen byggdes så försvann väl behovet, men vi ser att efterfrågan finns i dag. Bara den här lilla isande ytan vi gör på en grusplan med hjälp av en brandpost är väldigt uppskattat bland medborgarna. Jag tror det finns ett behov, säger Vannar och fortsätter:
– Det är ganska mycket jobb med en isrink. Det kan vara kämpigt för inlandskommuner som har det lite skralt att hålla igång de på vintern.
Kalix kommun
Antal: 2
Töre
Sangis
Kommentar:
– Vi har möjlighet till tre i kommunen men det är två som kommer spolas i vinter, Töre och Sangis. Vi har två bandybanor också, en i Nyborg och den andra centralt i Kalix där vi annars kör matcher. Karlsborgs Bandyklubb drog in sin. De har annars haft bidrag av oss att ha en utebana som var bra för allmänheten. Vi försöker ge bidrag så vi har isytor ute i byarna också för det är inte bara centralorten som är viktig, säger Karl-Göran Lindbäck, fritids- och kulturchef.
Vad tycker du om utbudet av uterinkar i kommunen?
– Jag tycker att det skulle kunna vara fler, men jag vet att det är mycket ideellt arbete bakom det. De får bidrag av kommunen, men det kanske inte täcker allt. Från det jag var barn har det hänt mycket, då var det i stort sett en hockeyrink i varje by. Det är andra tider nu och andra kostnader.
Vad tror du det beror på att de försvunnit så många?
– Föreningar generellt sätt har svårt att få ihop styrelser. Två stycken föreningar har nyligen lagt ner här i Kalix då det inte fick ihop en styrelse.Det verkar som att det är svårt att få ihop ideella krafter. Man är försiktig att gå in i en styrelse då man har ett ekonomsikt ansvar.
Kiruna kommun
Antal: 7
Tuolluvaara
Jukkasjärvi
Vittangi
Idivuoma
Kuttainen
Soppero
Karesuando
Kommentar:
– Vi som arbetar med dessa frågor önskar självklart att varje by och även Kiruna C ska ha isrinkar för att bereda möjligheter att sysselsätta sig med fysiska aktiviteter av olika slag. Tillgången till dessa ökar även attraktiviteten, säger Ilkka Tapojärvi, enhetschef på fritid och service.
Han nämner fler isytor som inte har sarg. I centrum är det Luossavaaraskolan, Triangelskolan, Ringvägen och Raketskolan. Utanför finns Svappavaara.
– Placeringen av rinkarna i Kiruna C är bra ur perspektivet att de ligger intill skolor där barn och ungdomar har möjlighet att nyttja isarna både under skol- och fritid. Vi vet däremot inte hur välanvända dessa är, men vår bedömning utifrån det vi hör av folk är att de används frekvent. Vi får ofta frågor om isarna så intresset finns.
Luleå kommun
Antal: 7
Råneå
Hertsön
Bensbyn
Björkskatan
Bergnäset
Gammelstad
Antnäs
Kommentar:
– Vi tycker att utbudet i Luleå är väldigt bra. Vi har en ny funktion som gör att du kan få sms om uppdatering när isen är plogad och spolad. På vår hemsida kan du också se var alla isytor i kommunen finns, säger Patrik Bylin, chef för hela kultur-och fritidsförvaltningen.
– Om man tittar på hur mycket de bokas för föreningsverksamhet så är det jätte, jättelite, men vi har ju fem ishallar. Vi har också en isyta utanför Sunderby ishall, säger Patrick Zetterqvist, avdelningschef idrott och friluftsliv.
Pajala kommun
Antal: 4
Sattajärvi
Korpilombolo
Kainulasjärvi
Tärendö
Kommentar:
– Det är jättefint att vi kan ha igång rinkarna för tillväxten och för att Pajala kommun ska leva. Det är viktigt att ha ideella krafter som håller igång dessa, säger Mikael Sturk, chef på fritid och service.
Piteå kommun
Antal: 2
Storfors
Pitholmsskolan
Kommentar:
– Öjebyn har haft, men den kommer inte vara i bruk i vinter. Vi har ganska mycket isytor men inte med hockeysarg, säger Jenny Axelsson, avdelningschef på fritid.
Hon fortsätter:
– Riktiga hockeyplaner med sarg har varit väldigt lite använda och lite efterfrågade. Under pandemin såg vi att det blev ett större behov av utomhusanläggningar men vi har mycket isytor runt om i byar och ytterområden. Jag trycker vi är relativt välförsedda med isytor och det känns inte som att vi behöver skapa fler uterinkar. Hockeyverksamheten är inte intresserade av att vara utomhus.
Älvsbyns kommun
Antal: 3
Korsträsk
Vistträsk
Vidsel
– Vi har tre uterinkar som sköts av föreningar. De är inte i det bästa skicket och är väl 20-25 år gamla. Korsträsk är riktigt dålig och där finns det planer på att sätta dit rinken som ska bytas ut i ishallen. Vi behöver fler och fräschare, säger Lars Nyberg, arbetsledare på park och fritidsanläggningen.
Överkalix kommun
Antal: 0
Kommentar:
– Det finns ingen uterink. Vad jag vet så tog man bort den redan för 40 år sedan när ishallen byggdes. Vi har tänkt att byta sarg i ishallen nästa år och då funderar vi på att sätta upp delar av den gamla sargen på en isbana vi har utanför sporthallen, säger Per Larsson, fastighetschef.
Övertorneå kommun
Antal: 2
Pello
Juoksengi
Kommentar:
– Jag tycker utbudet i kommunen är bra och det finns möjlighet till friåkning varje dag. Den i Pello byggdes förrförra sommaren så den är i jättebra skick. Det är viktigt att ha kvar rinkarna, säger Oona Palokangas, aktivitetssamordnare.