När Jimmie Ericsson satte 2-0-pucken till Skellefteå verkade derbyt bli en repris på seriefinalen i Coop Arena dagen före nyår. Den gången satt Christian Söderström Skellefteå i förarsätet med ett slumpmål, Jimmie fixade tvåan samtidigt som målvakten Andreas Hadelöv storspelade. Men det blev inte samma procedur igen. Den här gången gjorde Luleå något som laget aldrig gjort i något av de tjugofem derbyn som spelats sedan Skellefteå gick upp i elitserien igen för fem säsonger sedan. Luleå klappade in fem derbypuckar i rad och stämningen liknade en sådan man kan tänka sig när ett lag är på väg mot ett SM-guld med tio minuter kvar av sista avgörande matchen i hemmahallen.
Det var mycket snack om att tränaren Jonas Rönnkvist borde ha skippat landslaget och stannat hemma och träna Luleå Hockey istället för Tre Kronor under LG Hockey Games. Luleå verkar dock inte ha tagit skada av den biten. Tvärtom har laget varit det mest formstarka efter uppehållet.
Tre segrar och poäng i samtliga fyra matcher talar sitt tydliga språk. Tre segrar av fyra av ett lag som alltså endast spelade hem en av femton möjliga trepoängare innan LG Hockey Games. Nu har Luleå häng på en topp fyraplats igen. Det blir dock tufft att matcha ett av seriens främsta hemmagäng in i kaklet. Linköping tappade förvisso 3-0 till 3-4 mot Modo igår, men tre ytterligare matcher i hemmaborgen väntar innan Hans Särkijärvis gäng avslutar mot Skellefteå borta.
Skellefteå har fortfarande greppet om förstaplatsen och med tanke på det återstående programmet för topptrion, där även HV 71 och Färjestad ingår, talar mycket för Skellefteå. I ett slutspel finns dock en hel del som talar emot. Ni som följt med i den här spalten under säsongen vet vad jag anser om lagets oförmåga att "spela av" matcher i ledning. Ett par måls ledning är i och för sig inte mycket i ishockey, men jag kan inte påminna mig om ett topplag som tappat så pass många ledningar och klara grepp om matcher som just Skellefteå.
Alla lag i elitserien vet hur det känns att stundtals bli utspelade av tabellettan som ser poängligans etta, tvåa och trea i truppen. Nästan alla lag i serien vet också hur det känns att hämta in, och i flera fall också vända, matcher mot just Skellefteå. Exemplen har radat upp sig på slutet. Efter uppehållet gjorde först HV match av ett 1-4-underläge inför sista perioden för ett par veckor sedan. I tisdags såg vi Södertälje hämta upp en till synes stabil Skellefteåledning.
Från 1-3 till 3-3. Och igår tappade alltså Skellefteå 2-0 till 2-5. Laget med elitseriens högsta högstanivå ramlar ihop förvånansvärt enkelt under press i egen zon. Jag saknar drivna defensiva specialenheter att skicka in i prekära lägen. Fixar man inte den biten kan lagets supporters glömma guldjakt i slutspelet.
Gårdagens derbykungar Luleå är i det närmaste ett lag av motsatt karaktär. Även om det rasslade till friskt igår har målskyttet inte varit Luleås starka sida under resans gång. Däremot är laget oerhört välorganiserat och skickligt att försvara ett par måls ledning en bit in i en match. Skellefteå hängde rejält med skallarna vid 2-4-underläget igår. Det såg ut som om alla vit-svart-gula var väl medvetet om vilken uppförsbacke man var tvungen att forcera. Den kraften och moralen fanns helt enkelt inte.
Skellefteå toppar tabellen och Luleå jagar en topp fyra-placering. Ändå tror jag att det är på det viset att tabellettans tränarduo Anders Forsberg och Stefan Klockare har betydligt mer att fundera på än de tre kollegerna i Luleå, Jonas Rönnkvist, Tomas "Bulan" Berglund och Roger Åkerström.
Till sist...
...är Arvidsjaursgrabben Fredrik Lindgren på väg mot karriärens bästa säsong i Skellefteåtröjan. Den skridskoskicklige 31-åringen var rena oldtimern i lagets backbesättning igår. Övriga sex Skellefteåbackar är samtliga födda på 90-talet.