Jakob Boudin, verksamhetschef RF-SISU i Norrbotten.
För några dagar sedan berättade vi om en förening i Piteå som sparkat en ungdomsledare.
Efter ett tips till föreningen visade det sig att personen som ledde träningar för barn själv var dömd för sexuellt övergrepp mot barn.
Enligt Riksidrottsförbundets regler som gäller all idrott i Sverige ska alla ledare som är i kontakt med barn visa upp utdrag ur belastningsregistret till sin förening.
Det hade missats och ledaren kunde vara tränare för barnen under hösten och vintern fram till början av april.
I en annan förening i Piteå fick en annan ungdomsledare sparken i höstas.
– Han fick inte vara kvar helt enkelt. Tränaren var ny hos oss och vi begärde in ett utdrag ur belastningsregistret, men när det aldrig kom satte vi ett ultimatum om att det behövde komma. Så skedde inte och personen tog beslutet att kliva av. Någonstans förstår vi att det inte är rent mjöl i påsen, men vi har inte gjort någon egen kontroll av personens historia, säger ordförande.
Hur länge hann tränaren vara verksam hos er?
– Det handlar om två-tre träningar. Det här var en ny person men vi kollar alla ledare varje år. Säkerhetsnätet fungerade, säger ordförande.
Från den 1 januari 2020 blev det obligatoriskt för alla ungdomsledare att visa upp utdrag ur belastningsregistret för sin klubb.
Sedan dess har flera sexualbrottslingar fastnat i föreningarnas kontroller.
– I Norrbotten har vi en handfull ärenden av sexualbrottskaraktär, säger Jakob Boudin, verksamhetschef RF-SISU i Norrbotten.
Flera av klubbarna har vänt sig till RF för råd.
– Vi är tydliga med en nolltolerans för ledare dömda för sexualbrott mot barn, men i slutändan är det upp till varje förenings styrelse att fatta beslutet. Vi kan inte sparka någon ur en demokratisk förening, säger Boudin.
Det är flera typer av grova brott som mord, misshandel och sexualbrott som syns på ett registerutdrag.
– Det är inte jättemånga fall i Norrbotten, men det visar sig några gånger per år att ledare fastnar i kontrollerna. Ibland vill personer inte heller visa sina registerutdrag. Visar det sig att brotten skett i närtid så rekommenderar vi att man inte bör ha förtroende för personen att leda barn, men alla omständigheter är olika från fall till fall.
Kontrollerna har funnits i drygt tre år.
Hur bra sköter föreningarna i Norrbotten det?
– Det var en startsträcka då det tog tid för en del föreningar att komma igång. Nu upplever vi att dom flesta är det och har rutiner vilket är jättebra.
Kan ni straffa eller vidta åtgärder mot föreningar som inte gör det här?
– Vi börjar alltid med en dialog och i slutändan kan vi se över utdelningen av statliga bidrag. Men hittills har det löst sig och föreningarna har insett syftet.
För många klubbar underlättar reglerna enligt Boudin. Det är enkelt att ha något att hänvisa till när potentiellt jobbiga frågor ska ställas till oavlönade ledare.
Vilka effekter har ni sett?
– Genom att begära ut registerutdrag har vi fått bort personer som inte är lämpliga att leda barn. Även om det har varit få så är det viktigt för barnens skull.
En sak är Boudin extra tydlig med.
– Ledarskap är ingen rättighet. Det är ett förtroende man får och det kan förbrukas, säger Jakob Boudin.