Piteå IF:s damer gick in i djävulsveckan som ett obesegrat lag fyllt av självförtroende. Tre matcher senare hade man noterat lika många raka förluster och den raden innehöll två drabbningar till vilka man sprang ut som favoriter. Facit berättar att samtliga lag i allsvenskan utom Piteå hämtade poäng under nämnda trematchersvecka. Med en styv fjärdedel av säsongen spelad kan man konstatera att PIF förmodligen måste höja snittpoängen för att klara nytt kontrakt i den här serien som bjuder ett märkligt spelprogram. Tre matcher inom loppet av en vecka. Sedan nio dagars uppehåll innan nästa match. För övrigt är jag tämligen övertygad om att det krävs mer än tjugo poäng för tiondeplatsen. Igår knep Mallbacken, Jitex och Vittsjö oväntade poäng.
Förra våren skickade Piteå hem Stephanie Labbé och de andra i Örebro med klar förlust och tre mål i baken. Igår skapade PIF knappt tre chanser värda namnet. Det var alldeles för få röda spelare som var beredda att haka på i offensiven och betala priset för de ”andrabollar” som toppbrunkaren Clara Markstedt förtjänsfullt arbetade fram. Piteå var för få i numerären i offensiv box de få gånger det hettade till i närheten av Örebromålvakten Stephanie Labbé.
Däremot var det ett par för många som räknade fel i egen box när Örebro prickade in matchens enda mål. Där fanns sju röda spelare innanför eget straffområde när gästernas Ellen Karlsson ostört tilläts hämta bollen vid kortlinjen och sedan också vandra in och servera målskytten Helen Eke. Sju röda spelare mot tre vita och ändå fick Eke prickskjuta segermålet. På flera sätt snarlikt ett par av baklängesmålen mot Mallbacken veckan innan. Förutom själva förspelet föregicks baklängesmålet av onödigt bolltapp på mittplan.
Stellan Carlsson har en hel del att fundera på. En del kan han påverka, men inte det faktum att han har för lite verktyg i lådan att leka med. Det sätt på vilket PIF-damerna idkar sin organiserade tuffa fotboll kräver sin attribut och truppen hade onekligen behövt pjäser som Hanna Pettersson och Emelie Lövgren.
Men skador hör till spelet även om PIF straffats extra hårt under våren. Och nu är det inget annat än att gilla läget. Man tager helt enkel vad man haver och Piteå har ju trots allt en del som inte är alla förunnat. Vid underläge 0–1 i en jämn hemmamatch finns alltid möjligheten att flytta runt några pjäser. Med risk för att verka tjatig är det inget annat än slöseri att låta en dominant som Faith Ikidi stanna kvar i mittbacksposition när laget jagar kvittering. Att byta ut backen Johanna Andersson och byta in anfallaren Franciska Ordega förändrar inte en matchbild i allsvenskan säsongen 2013.
PIF-herrarna har lyckats aningen bättre än damerna efter premiärsegern mot Morön. Division 2-laget har i alla fall knåpat ihop en pinne av nio möjliga i de sista tre matcherna. PIF-herrarna åker knappast ur tvåan men det är oroväckande att tränaren Anders Wallström redan börjat ta ton i ”Vi vek ned oss-totalt” sången som han framfört alldeles för många gånger under sina tre säsonger i klubben.
Den enda ljusningen bland Piteålagen lite högre upp i seriesystemen var Piteå Södras dubbelsegrar under Sundsvallsturnén.
Till sist...
... börjar hockey VM på allvar inom kort. Transportsträckan är snart avklarad och kvartsfinalerna väntar runt hörnet.