En bra svenskdag. Och det var damerna som bjöd upp. Anna Haag gjorde det pojkvännen Emil Jönsson ordnade för ett par dagar sedan, etappvinst i Tour de Ski. Men det var Charlotte Kallas avancemang från sjunde till andra plats som gör att det fortfarande finns en liten, liten chans att utmana Justyna Kowalczyk om slutsegern.
Polskan hade inte samma attack i sin åkning som tidigare, och bortsett från näst sista dagens klassiska distanslopp får Charlotte Kalla i fortsättningen ägna sig åt det hon gillar bäst: att åka med sin vägvinnande fristilsteknik.
Tänka sig! Svensk dubbelvinst i ett damlopp ingående i världscupen. Det har vi inte varit med om i ett distanslopp sedan Billan Östlund och Magdalena Wallin var etta och tvåa i Rovaniemi i slutet av 80-talet.
Anna Haag angav tonen redan från början, satte Kowalczyk under press i det klassiska momentet och visade att hennes silvermedalj från OS i det här åksättet inte var någon tillfällighet. Inte nu, när hon av allt att döma hittat sin bästa form. Det gav Anna ett skutt i den totala prislistan från 14:e till 7:e plats, så nu kanske hon rentav kan ställa in siktet mot en plats på prispallen innan touren är över.
På tisdag är det vilodag i touren. Sen fortsätter det med en fristilssprint och en jaktstart över 15 km innan det blir en ny återhämtning på fredagen inför veckoslutets påfrestningar i Val di Fiemme: först 10 km med klassisk teknik, sen klättringen uppför slalombacken.
Både Kalla och Haag är i bevisat fin form. Händer det inte några olyckor i sprinten på onsdag kan fortsättningen bli riktigt, riktigt rolig. Speciellt som Kowalczyk äntligen gick att resonera med.
För ett år sedan blev Marcus Hellner olympisk mästare i den skidgren där man byter utrustning efter halva distansen. I går hamnade han på tionde plats. Ändå är det frågan om inte Marcus är i sitt livs form.
Han var inblandad i praktiskt taget allt som hände i gårdagens lopp bortsett från målgången. Men en olycklig kollision med fall någon kilometer före skidbytet stal 20-talet sekunder, så upphämtningen han gjorde därefter blev i häftigaste laget.
Kanske alltför häftig med tanke på en slutplacering allra högst upp. Till det bidrog säkert också att han ödslade kraft, även om han tjänade 15 bonussekunder, på att hålla Petter Northug bakom sig i ett av spurtpriserna under banans andra hälft.
Trots fallet avancerade Gällivares skidhjälte från femte till tredje plats i sammandraget. Efter vilopaus i morgon, har nu Marcus två favoritdistanser i följd, sprint plus 35 km med jaktstart, båda i fri åkteknik. Här måste han finnas i täten för att vara aktuell för någon segerstrid.
Vid OS i fjol uppträdde den svenska kvartetten föredömligt som lag och hjälpte varann till guld- och silvermedaljer. I går hade jag nog trott att vi skulle få se mer av det slaget. Exempelvis att Emil Jönsson hade offrat kraft på att vinna ett par av de inledande spurtpriserna eller att någon annan försökt hålla ner farten efter Hellners vurpa. Men med tanke på att allt händer blixtsnabbt under ett lopp, hann förmodligen aldrig några sådana signaler gå fram till lagkamraterna i tid.
Även om Marcus i går tappade tidsmässigt till Dario Cologna, tror jag inte att han är helt chanslös mot schweizaren när det gäller slutsegern. Men för att han ska lyckas måste allt, till skillnad från touren hittills, gå svenskens väg samtidigt som Cologna i likhet med Kowalczyk gör någon sämre dag; framförallt måste Marcus visa samma styrka i tvåmilen på lördag som han gjorde i det klassiska momentet i går.
Uppför slalombacken i Val di Fiemme har de tidigare varit jämbördiga - sju sekunder skiljde till Hellners fördel i fjol, då han var endast två sekunder från sträckvinst - så ska Marcus ifatt Cologna, måste detta ske under de två närmaste etapperna.