Det var inget fel på spänningen under premiärkvällen i fotbolls-EM. Italien spelade mot ett mål i sjuttiofem av nittio minuter i öppningsmatchen mot Finland utan att få in bollen. PIF-spelaren Anna Westerlund tog några bulor för laget där hon stred likt en liten Sven Duvinna i mittförsvaret. Att hon som vanligt slog ett par hål i luften må vara henne förlåtet. Anna är en härlig lagspelare.
Det är också PIF-anfallaren Clara Markstedt. Jag hade gärna sett henne röja yta till Lotta Schelin längst framme i blågult samtidigt som bollskickliga, tekniska Kossovare Asslani tagit ett steg ned på mittfältet. Blågults dilemma är att laget saknar nog bollskickliga spelare i såväl backlinje som mittfält. Det är för omständigt och rullas alldeles för lite boll i de lagdelarna. Motståndarna märker att inte alla spelare är vän med bollen.
Givetvis är det svårt att motivera in PIF-Markstedt i en blågul trupp. Tjejen har endast producerat en futtig fullträff i allsvenskan under våren, men alla som sett henne jobba för laget begriper att det måste vara ett litet h-vete för en fyrbackslinje att ha Clara flåsande i nacken. En brunkare i ordets rätta bemärkelse.
Några gamla fotbollsspelare som såg sista vårmatchen mellan Sunnanå och Piteå konstaterade krasst att Clara Markstedt ensam skapade mer chanser i Skellefteå än Malmöfyrlingen Anja Mittag, Sara Björk Gunnarsdottir, Manon Melis och Ramona Bachmann åstadkom tillsammans.
Tyvärr tror jag att PIF-tanksan är alldeles för lite och klent scoutad under våren av gänget runt förbundskaptenen Pia Sundhage. De går på vad de tidigare sett i AIK och ungdomslandslagen. Synd!
Efter två straffmissar i rad vid ställningen 1-1 är det enkelt att konstatera att nerverna svek blågult. Nu svajar det kring de till synes givna kvarts och semifinalmatcherna. Det kan bli en ren målskillnadsaffär mellan bollskickliga Italien, Danmark och Sverige. Blågult tål inte några fler matchhopp med darr på ribban. Jag tror fortfarande Sundhage, Schelin, Seger och de andra ror iland i alla fall ett avancemang från gruppen, men fiaskospöket har tagit plats i omklädningsrummet även om det än så länge inte visat sig rent visuellet. Lite spökdoft finns dock där och den blytunga pressen på de blågula tjejerna är inte mindre efter gårdagen.
Apropå brunkare som ger framtänder, ryggrad, ljumskat, knän och fotknölar för sitt lag åker Tomas Holmström till Detroit i dagarna. ”Holma” ska fungera som mentor och lärare under klubbens kommande camper. Detroit tar förstås alla tillfällen i akt att bibehålla Holmströms unika kunskaper framför mål i speciellt power-play. Holmström var ju världens bäste i den grenen och även om det bara finns en Tomas Holmström är det ju aldrig fel med mästaren som lärare. Hoppas att Piteå Hockey med tränaren Patrik Klüft i spetsen hoppar på Homer-tåget nu när han är på hemmaplan.
På hemmaplan ses ibland också backfantomen Mattias Öhlund vandra på stadens gator sommartid. Chansen till NHL-comeback är nog väldigt liten men hoppet är det sista som överger människan och kanske, kanske får vi se Öhlund i Tampa Bays tröja igen.