På styva linan... Anna Hedman har fullt fokus på utkasten när hon nöter precision under den traditionella söndagsträningen.
Casting-rörelsen hade laddat revarna rejält för att ställa sig i rampljuset under SM-veckan i Piteå.
Anna Hedman från Älvsbyn var en av aktörerna i den tänkta startfållan.
Men dessvärre blev det ”bottennapp” för flugkastarna bara några dagar in på det nya året, när det egna förbundet tog beslut om att dra sig ur mästerskapet i Piteå på grund av rådande pandemi.
– Jättetrist! Vi har verkligen törstat efter att få vara med och tävla efter så lång tid i Corona-skuggan, säger Anna Hedman.
Den alternativa plötsligt sjösatta planen är nu att arrangera egna SM-tävlingar under den andra helgen i juni, utomhus någonstans i Piteå där något stort öppet fält kan göras disponibelt.
Där ska Anna Hedman få glädje av sin stora vinnarskalle och sina aktningsvärda utkast, är tanken. Erfarenhetsmässigt kan hon även luta sig mot en imponerande medaljsamling efter tolv års utövande av den något udda sporten.
– Det är klart att jag är stolt över mina resultat, vilka som bäst har resulterat i både dubbla VM-guld och ett världsrekord under världsmästerskapet i England 2018. Den gången var jag dessutom gravid i sjätte månaden med vårt andra barn, berättar hon.
Utrustningen går mycket väl att använda under traditionella fiskeutflykter, även om den varan sällan förekommer i Anna Hedmans repertoar.
En udda sport!? Jo, lite kanske, även om casting har över hundra år på nacken sedan grenen såg dagens ljus i England, och blev döpt efter det engelska verbet ”to cast”.
Utövandet går ut på att kasta längd eller precision med ett spö – i många fall med spön som kan nyttjas för vanligt sportfiske.
Tävlingsmomenten i casting rymmer nio olika grenar, antingen med fluga, haspel eller spinn, uppdelat i precision eller längd, och med en- eller tvåhandsfattning.
Nio grenar i casting reduceras till sex grenar i flugkastning, där endast renodlad fiskeutrustning kan komma på tal. Tävlingsmomenten kan utföras både på land och i vatten.
Även i Sverige har sporten en lång historik. 1914 arrangerades den första tävlingen i Östersund, och från 1958 har det löpande hållits SM varje år utom när Corona-baciller är med och sätter krokben för spösvingarna.
"Självklart är det trist att vi inte kunde vara med under SM-veckan, men nu kör vi eget SM andra helgen i juni istället i Piteå", säger Anna.
– En traditionell utövare är som regel en vanlig sportfiskare som känt för att utveckla sina förmågor inom kastteknik och precision, och som tagit handgreppen ett steg längre och börjat tävla, förklarar Anna Hedman.
Men ingen regel utan undantag, och i undantagsfållan kan Anna själv placera sig.
– Det var inget fiskeintresse som tog mig hit, utan min man Magnus (Hedman) som har flugfiskat sedan barnsben och som också är med och tävlar. I motsats till mig färdas han runt olika vattendrag och drar upp fisk under somrarna, berättar hon.
– Själv har jag aldrig varit någon regelrätt sportfiskare. Jag gillar mera tävlingsmomenten, att få träna och nöta tekniska färdigheter. Mitt eget fiskande reduceras till att meta abborre i stugan i Arvidsträsk någon gång per år, säger hon.
Utrustningen går mycket väl att använda under traditionella fiskeutflykter, även om den varan sällan förekommer i Anna Hedmans repertoar.
Magnus och Anna Hedman bor till vardags i Älvsbyn men tävlar för Piteå sportfiskeklubb.
Det är en förening som inrymmer frontfigurer som exempelvis eldsjälen Stefan Siikavaara och flera framgångsrika medlemmar, däribland Bernt Johansson, Anna-Karin Viklund, Ulrik Röijezon för att nämna några med både världsrekordkast, VM- och SM-guld på meritlistan.
"Självklart är det trist att vi inte kunde vara med under SM-veckan, men nu kör vi eget SM andra helgen i juni istället i Piteå", säger Anna.
– Under vinterperioden samlas vi en gång i veckan i gamla friidrottshallen i Piteå (Piteenergi Arena) för att träna. Det är både kul och nödvändigt för att hålla formen. När gräsmattorna tinat fram kan vi ju träna och tävla i princip var som helst.
Förutom en flugkastande karriär har Anna Hedman tidigare även spelat fotboll två decennier för Älvsby IF och innebandy för Tvåråselet tills dess att klubblaget blev nedlagt på grund av spelarbrist.
Jodå, Anna Hedman är inte främmande för att ge motståndarna spö med sitt flugkast som tävlingsvapen.
– Numer är allt fokus koncentrerat på flugkastningen som trots Coronan upplever ett uppsving, och växer med fler klubbar och utövare både nationellt och internationellt. VM arrangeras vanligtvis vartannat år och senaste gången kom deltagare från 21 länder till tävlingarna.
– Det finns inga pengar att hämta i den här sporten, men det finns mycket annat att sätta värde på. Givetvis hade SM-veckan i Piteå med tv-sändningar varit en bra plattform för att väcka ytterligare intresse för sporten men nu kör vi andra helgen i juni istället och det blir säkert bra, säger Anna Hedman och svingar sitt spö med vinande lin-snärtar under den sedvanliga två timmar långa söndagsträningen.