Det brittiska parlamentet har samlats på en lördag. Det var 37 år sedan senast. Men under helgen som gick var det bråttom – premiärminister Boris Johnson hade, tro det eller ej, lyckats förhandla fram ett Brexitavtal med resten av EU, och schemat var pressat. Med mindre än en vecka kvar till det planerade utträdet hoppades han att parlamentet skulle godkänna avtalet snabbt, så att han kunde hålla sitt tydliga löfte om att få till Brexit innan 31 oktober.

Men helgen gick inte riktigt som premiärministern önskat. Parlamentet röstade aldrig om Boris Johnsons nya avtal. Istället visade de än en gång tydlig enighet i det enda de hittills kunnat enas om – att förhindra ett utträde utan avtal. Ett viktigt ändringsförslag gick igenom, vilket gjorde att omröstningen om själva avtalet sköts upp tills efter det att all lagstiftning som krävs för att faktiskt genomföra avtalet blivit godkänd.

Det var en säkerhetsåtgärd. Nu minimeras risken för att britterna ska råka gå ur EU utan ett avtal. Boris Johnson tvingades skicka ett brev till EU:s övriga 27 medlemsländer och be om mer tid till förhandlingar. Premiärministern gjorde dock tydligt att han ser sig som bakbunden av parlamentet. Han vägrade signera det viktiga dokumentet, och skickade med ett extra brev från regeringen där han förklarade att han helst inte vill fortsätta förhandla.

Johnson har satsat sin politiska karriär på att gå ur EU innan 31 oktober. Just ”karriär” är nyckelordet – att döma av vad som framkommit om Johnsons personlighet, verkar det knappast vara politisk övertygelse som drivit honom mot det bestämda Brexitkramandet. Johnson väntade till sista stund med att välja sida inför folkomröstningen 2016 och har tidigare varit för EU-medlemskapet. Men som frontfigur för Brexitkampanjen kunde han utmärka sig. Det är ingen hemlighet att han alltid velat bli premiärminister, och att han dessutom hoppas på att gå till historien som en landsfader i klass med Winston Churchill.

Tyvärr får det politiska spelet verkliga konsekvenser. Vi har redan sett tydliga tecken på att Brexit kommer leda till ekonomisk kris. Exakt hur krisen skulle se ut med Boris Johnsons avtal vet vi inte, eftersom det slöts så snabbt att ingen ordentlig ekonomisk prognos hann göras innan parlamentet raskt kallades till omröstning. Det i sig borde ha varit tillräcklig anledning till att skjuta upp beslutet och utträdet.

Det närmaste en ekonomisk prognos vi kommit, är en tidigare uppskattning gjord av den brittiska regeringen själv för ett liknande Brexitavtal. Enligt den skulle ett frihandelsavtal med EU leda till en minskning med 6,7 procent av landets förväntade ökning av BNP de kommande 15 åren, jämfört med om Storbritannien stannat i EU. Siffran rapporteras av The Guardian som hänvisar till regeringens egna uträkningar från förra året. Stämmer samma prognos skulle avtalet leda till att brittiska medborgare blir i genomsnitt nästan 30 000 kronor fattigare per år fram till 2023. Alla är trötta på Brexit vid det här laget, men det värsta har inte ens börjat än.