I USA var det Donald Trumps chefsstrateg Steve Bannon som beskrevs som smartare än något mänskligheten tidigare skådat. I Storbritannien sattes Brexitkampanjens strategiska ledare Dominic Cummings (han som spelades av Benedict Cumberbatch i HBO-filmen, alltså) på samma mytomspunna piedestal. Senast är det den österrikiske valvinnaren Sebastian Kurz som tilldelats titeln.

 

Först lite bakgrund. Den 33-åriga partiledaren för det konservativa partiet Sebastian Kurz vann valet i Österrike 2017 och bildade regering med det högerpopulistiska partiet FPÖ. Efter en stor skandal i våras, då det spreds en film på FPÖ:s partiledare konspirerandes med vad han trodde var en rysk oligark, sprack regeringssamarbetet. Regeringen avgick. 

 

I söndags hölls nyvalet. Det konservativa partiet blev återigen störst, och Sebastian Kurz kan än en gång bli förbundskansler.

 

Kurz ut som en serietidningsskurk och beskrivs som ett politiskt geni. Bakåtslickat hår, stelt leende  och en ofattbart stor hjärna, om man får tro rapporteringen. Den unga politikern sägs ha lusläst Niccolò Machiavellis “Fursten”, knäckt alla koder och bemästrat spelet.

 

Det manliga politiska geniet har blivit en praktisk förklaringsmodell för de senaste årens ofattbara politiska händelser. I Storbritannien sades Brexitsidans vinst i folkomröstningen 2016 bero på Dominic Cummings ofelbara plan, strategen som nu klivit in på Downing Street 10 som premiärministerns personalchef. Analytiker påstår att han snärjt det brittiska folket med tidigare oprövade politiska knep, använt tekniker ingen skådat, att han besitter en nästan skräckinjagande strategisk intelligens. 

 

Samma sak hände i USA efter Donald Trumps valvinst. Då var det chefsstrategen Steve Bannon som påstods ha lett Trump till seger, genom sin slugt beräknade plan. Inför EU-valet i våras var många skräckslagna när Bannon tillkännagav att han skulle starta ett kampanjcenter i Bryssel för att ge högerextremister en skjuts.

 

Bilden av det mytomspunna geniet håller i sig, även om hans idéer inte alltid går vägen. Steve Bannons planer i Europa floppade totalt. De flesta europeiska länder har lagar som förbjuder politiska partier att ta hjälp av den internationella kampanjorganisation som Bannon planerat att förse dem med. Ingen var intresserad.

 

Dominic Cummings plan för Brexit verkar också ha kollapsat. Premiärministern förlorar omröstningar på löpande band. Cummings vid rodret var visst ingen garanti. Trots det frågar sig journalister om allt stök, alla förluster och pinsamma motgångar är en del av Cummings obegripligt intelligenta plan.

 

Kanske är Sebastian Kurz ett stort geni. Oavsett tjänar de konservativa männen på bilden av sig själva som ouppnåeligt intelligenta. Deras misslyckanden tolkas som delar av en plan vi normalbegåvade omöjligt kan förstå. De viktiga frågorna hamnar i skymundan när allt förklaras bort med oerhörd genialitet. 

 

Varför vann Trump? Varför ville britterna lämna EU? Hur kunde Kurz få en ny chans?

 

Svaren gömmer sig knappast innanför pannbenet på en valstrateg.