Piteå, "kloka beslut" och sund ekonomi

Bondökanalen anges av skribenten som ett exempel på mindre lyckade kommunala investeringar och beslut i Piteå kommun. (Arkivbild)

Bondökanalen anges av skribenten som ett exempel på mindre lyckade kommunala investeringar och beslut i Piteå kommun. (Arkivbild)

Foto: Jens Ökvist

Insändare2019-09-11 12:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Verkar våra folkvalda stjärnor i Piteå kommunhus verkligen för innevånarnas bästa ? Här några exempel på mindre lyckade beslut samt en spekulation i vad nästa genidrag kommer att bli.

I parkeringshuset Fortet (även kallat Stadsberget) väljer man att lägga fokus på det estetiska istället för att maximera antalet parkeringsplatser. Denna, något udda, målsättning medförde att stommen inte blev konstruerad och uppförd för att skapa parkeringsplatser – huvudsaken var att Fortet blev vackert på utsidan.

Bondökanalen med sin öppningsbara bro är ett annat exempel på felplacerade skattepengar. Denna kanal nyttjas bara av ett fåtal båtägare och kan knappast ses som en bra kommunal investering.

Detsamma gäller Fåröbron. De enda som tjänar på denna nya bro är de som bor ute på Fårön. Att vattenkvalitén skulle motivera en nybyggnad tror jag ej på. Kanske finns det någon viktig person som bor på Fårön som lyckats driva igenom detta beslut.

Vindsnurrorna i Markbygden. Här kan jag faktiskt försvara våra folkvalda att de trodde på en bra affär för kommunen, det var ju så det lät från början med arbetstillfällen med mera. Men betongfabriken på Haraholmen uteblev, logifrågan löstes med ett flytande hotell, arbetskraften kommer utifrån samt att allmänna vägar och miljön förstörs.

När då vindbolagen ville bygga högre snurror ”för att möta morgondagens teknik” (= för att tjäna mera pengar) hade kommunen läge att ej bevilja bygglov. Utan bygglov hade kanske denna cirkus och våldtäkt av Norrbottens natur skulle ha upphört. Men nej, trots att man blivit lurad en gång så väljer man att bli blåst igen.

Fotbollstältet på Nolia. Om det var rätt eller fel ur ett långsiktigt kostnadsperspektiv att välja en uppblåsbar hall istället för att bygga en riktig hall får vara osagt. Men placeringen, som medför ned- och upptagning varje år måste ändå ses som ett misslyckat beslut. Hallen skulle ha stått någonstans där den kunnat stå uppe året runt. Nu kostar hanteringen pengar samt att hallen tar skada.

Utsiktstornet på Fingermanholmen. Här tänkte kommunen bjuda innevånarna på en magisk utsikt över vår vackra älv. Men för att hålla ned kostnaden så byggde man bara halva höjden så att besökarna fick titta på talltoppar istället.

Och vad blir då våra folkvaldas nästa ”kloka” beslut? Jag tror att det blir Munksund 5, bogserbåten som ligger och läcker olja i älven. Kommunen sätter hårt mot hårt och vägrar att agera och bärga vraket.

Mest troligt kommer denna maktkamp att pågå till dess att miljökatastrofen är ett faktum och nedre delen av älven, Piteå havsbad med mera kommer att vara förstörda för generationer framåt.

Att lägga pengar på bärgning är en mycket god investering som många kommuninnevånare har glädje av, till skillnad mot föregående exempel. Kan inte kosta många kommunala årslöner att finansiera en sådan miljöinsats.

Läs mer om