Allt fler svenskar tar klimatfrågan på allvar. En kraftig ökning av flygandet har äntligen vänts till en minskning. Sedan 1990 har svenskarna fördubblat sitt flygande till utlandet, från i snitt en resa vart annat år till en resa per år. Förra året vände trenden och de stora flygplatserna hade tillsammans två procent färre utrikesresenärer 2019 jämfört med 2018.

Men det är betydligt mer än två procent av de svenska resenärerna som tänkt om. Bakom nettominskningen finns nämligen trender som både ökar flygandet och trender som minskar det. Exempelvis finns en växande skara välbeställda pensionärer som flyger av hjärtats lust samtidigt som det finns en växande skara far- och morföräldrar som nu hejdar sig med tanke på sina barnbarns framtida värld. 

Siffrorna rymmer även alla utlandsturister som passerar svenska flygplatser, ungefär hälften av alla resenärer. Den trenden visar fortfarande en kraftig ökning. Sedan 1990 har antalet fritidsresor från utlandet nästan fyrfaldigats, 380 procent. Utomeuropéernas hotellnätter i Sverige har ökat med 15 procent årligen den senaste femårsperioden. Och flygandet i övriga EU och övriga världen fortsätter att öka. 

Vad som händer i Sverige är en god början. Men för att halvera utsläppen globalt under detta årtionde, behöver flygandet minska betydligt mer och i betydligt fler länder. Och givetvis behöver mycket annat ske.

Låt oss vara stolta och än kraftfullare ta oss an ledarskapet när det gäller att visa att det går att avstå från onödiga flygresor, för klimatets skull. 

Ett sätt är kampanjen Flygfritt 2020 som stimulerar svenskar att lova ett flygfritt år och redan har inspirerat till Flygfrittkampanjer i ytterligare tio länder till. För att inte tala om den uppmärksamhet kampanjen och vårt minskade flygande fått jorden runt, i Tyskland, Chile, USA, Japan och många länder till. Var stolt över vad du gjort för klimatet, men var inte nöjd. Vi måste sätta högre fart om nästa generation ska kunna se på sin framtid med tillförsikt.